Annons
Annons

en mjölkko i Alperna, 5 vintrar och en rökig lokal.


 

Här kommer ytterligare en dos av era bästa minnen från i sommar <333


Jag var på bilsemester i Europa och vi stannade några nätter i en österrikisk skidort. Vandrade upp på ashöga höjder, gick i nedförsbacke tills mina vader var på bristningsgränsen, hade snöbollskrig på ett berg i 30+ , åt nästan bara pasta med tomatsås som den vegetarian jag är mmmmmm. Det bästa var när vi vandrade en dag och där gick mjölkkor överallt. Dem gick fritt och betade på öppna, gröna ängar i en enorm dal med gassande sol och porlande bäckar. Kossorna var så snälla och man kunde klappa dem om man ville. De såg också så himla himla himla välmående ut. Och lyckliga. Och jag tänkte, att få vara en mjölkko i Alperna, ett av jordens finaste platser, måste vara det absolut bästa man kan vara.

Annons


När vi åkte helt ensamma till hans familjs sommarställe på landet och kunde ha på pricken precis så mycket sex på gräsmattan som vi ville.


Den där varma dagen i augusti då vi fick kolla in i mig och se en liten kaxig myra på 4,7 mm som vi hoppas vill bo i i mig ända fram till mars så att vi får bli stolta föräldrar till hen. Fyra missfall har gjort mycket med mig men det har inte tagit mitt hopp.


Jag är vegan och såg dokumentären Earthlings med min kille. Jag somnade gråtandes med en köttiskille, vaknade med en vegokille. Djur och skäggiga vegokillar <3333


Det tog slut mellan min roomie och hennes pojkvän, så vi blev med hamster. En grå guldhamster vid namn Totoro, men vi kallar henne Toto. Vårt hus är nu en manfri zon.


Detta är kanske inte en spännande och somrig berättelse, men det är det viktigaste jag kommer ta med mig. Jag sjöng för första gången på 5 år medan jag lagade mat och insåg att jag höll på att bli frisk från min depression. Jag har inte sjungit på 5 vårar, 5 höstar, 5 vintrar och 5 somrar. Det var på tiden att jag fick känna något.


Hånglade med världens snyggaste kille på bästa festivalen. Var tvungen att springa iväg efter en stund för jag kunde typ inte andas för han var så snygg. Lite synd, men det gör inget, för det var så najs ändå


1 juni försvann cancern ur min älskade storebror och vi bokade direktflyg till Berlin. På Berghains klibbiga dansgolv hittade vi tillbaka till syskonkärleken vi så länge  har gömt bakom rädslan att känna för mycket. Så när vi lämnat elektromusiken, lade vi oss i ett trassel på den trasiga bäddsoffan i skyltfönsterlägenheten och öppnade alla dörrar. Allt vad vi hade känt genom skilsmässor, cancer, ensamhet, ångest, hemlängtan och oro flödade ut och fick äntligen möta morgonljuset.
Det var som en champagnekork som flög upp, ljudet från en läskburk, ett sönderskrapat myggbett.
När vi lyfte hemåt höll vi hand så knogarna vitnade och hjärtat kändes igen.
Berlin var precis, absolut, just så.


Det va på way out west i en rökig lokal jag hörde knappt bandet vi bara hånglade


När jag klippte av mitt långa hår. Han har alltid sagt att jag var ful i kort hår. Men han bestämmer inte längre.

♡♡♡♡♡♡♡

Translation. Summer memories from blog readers.

 

Picture source.

(0)
(0)
(0)
18 kommentarer | Translate
 

Annons
Annons


Laddar