Annons
Annons

tävlingsavslut!


 

Tack för världens finaste bidrag till kortlekstävlingen! Som mininoveller, perfekta att läsa när man är hemma och förkyld. Jag får akutlängtan att vara kompis med varenda en av er men det går ju inte riktigt. Jag har plockat ut elva extra fina! Vinnaren hittar ni längst ner, dog.

Annons

Här kommer dom, pass på:


Felicia.
Jag lärde mig sticka och därför kommer jag inte att behöva frysa ett endaste dugg i vinter. Superduper.
.


Sophia.
jag och min favoritmänniska åkte ut till hans sommarställe långt bort från stan. fastän vi bara spenderade en natt där kändes det som om tiden stannat – det var bara vi två, i en liten stuga där man var tvungen att hämta vatten från en pump på andra sidan sundet. vi två och hur många ”jag älskar dig” som helst. jag ville aldrig tillbaka till stan.
.


Jenny.
Åkte på min första festival med mina bästa, var småfull i fem dygn, studsade runt på spelningar, åt lunch kl 3 på natten, skreksjöng mig hes, bodde i tält men sov knappt, blev kär och ville aldrig åka hem igen. Arvika festivalen<3
Och bilden visar det ganska så bra, engångskamera + solbrända ben + kompis som snubblar när hon ska ta kort = min bästa sommarbild i hela mitt 17 åriga liv.
.


Trixi.
I somras så förlovade jag o min kompis mig en kväll när vi satt i rålis, sedan andra dagen av popaganda, satte vi oss på en balkong i skanstull, drack rose champagne och gifte oss, och fick ett fint avslut på sommaren med hot chip på scen!
.


Maja.
Den är väl egentligen en symbol för en massa fabulösa äventyr och utflykter. Men just den bilden är när jag, min pojkvän och hans vän (och min också men han var Calles vän först) var på utflykt på SVinö i Kalmar. Vi skulle bada och upptäcka. Men här där vi var för att upptäcka, tvärstannade Calle. Jag förstod inte något och knäppte en bild. Sedan vänder han sig om och väser: VÄND OM! VÄND OM! jag och Anton bytta förvirrade blickar men kilade därifrån. Det visade sig att en tant stod och bytte om där mitt i skogen och om man zoomar in på bilden kan man längst framme vid stigen se att hon står och böjer sig fram. Det är alltså ett ofrivilligt stjärtkort.
.


Nina.
Första gången jag träffade evelina var jag så himla nervös, men jag hann inte bli tillräckligt beredd på att träffa henne på bussen.
Hon var så fin och jag försökte fråga henne saker fast hon var lite blyg.
Vi skulle se Johnossi i en skivaffär. Jag hade tidigare på dagen ringt en pojke jag gillade så himla mycket då och jag minns när evelina och jag var påväg till skivaffären och han stod utanför och väntade, trött och hungrig för han hade haft så bråttom dit efter skolan och inte ätit på hela dagen.
Jag var jätte glad för att dom två finaste personerna jag visste var med mig då.
Sedan efter vi varit där sa jag hejdå till evelina och hoppades att jag skulle få se henne snart igen, jag gick till tåget med pojken jag gillade och önskade nu att jag vågat hålla hans hand, att jag var lite modigare.
Men jag fick behålla evelina, och hela sommaren har vi varit i second hand affärer, åkt till göteborg, varit på första festivalen tillsammans och haft så himla roligt.
Min sommar skulle varit så himla dålig utan evelina, jag skulle suttit hemma i mitt rum och önskat att jag inte fanns. Hon är världens bästa.

.


Sofia.

Jag fick efter 12 års väntan åka utomlands! Det var helt fantastiskt. Är ensamstående mamma och har inte haft råd tidigare. Här är en bild på min dotter som blickar ut över havet i Turkiet.
.


Jenny.
Det bästa som hände mig i somras var när jag reste till San Francisco för att träffa min underbara pojkvän som gjorde sitt ex-jobb där. Vi hade varit ifrån varandra i tre och en halv fruktansvärda månader.
Bilden är från vår picknick på Alamo Square, det kändes lite som att vara med i ”Huset fullt”


W.

long story short så har jag varit kär i en pojke (med fantastiska käkben, kindben och ett födelsemärke under vänstra ögat) i ungefär fyra och ett halvt år. fast det var ungefär 2 och ett halvt år vi slutade umgåtts, de senaste åren har vi mest träffats sporadiskt på bussen. I somras (den 20 juli) så träffades vi av en slump i orten där vi båda bor. vi var med varandra under den dagen, pratade som saker som hänt, hemma hos honom, på kvällen följde han mig hem (precis som han brukade göra för tre år sedan) och han kysste mig. precis som jag drömt om hur länge jag-vet-inte-hur. Jag kan precis komma ihåg hur den kyssen var, våra tungor liksom möttes på mitten, hans läppar var så himla mjuka, och mina händer strök hans nacke och lekte med hans hår, hans händer vilade på min rygg innan han smekte mig över kinden med den högra. han var så fin och det kändes som om mitt hjärta slog dubbelt så fort som det brukar.
Det var det finaste under min sommar, det slog att stå längst fram och se pete doherty på arvikafestivalen och det slog en resa till paris. det ögonblicket, de minutrarna utanför mitt hus, när pojken jag tyckt om så otroligt mycket så otroligt länge, äntligen kysste mig.
av förståeliga skäl har jag inte någon bild ifrån det tillfället, så det här tävlingsbidraget kanske inte räknas. men det var trots att det finaste som hände mig i somras.

.


Sophia.
En dag i vintras, när det var så kallt och mörkt att man bara ville krypa ner under ett täcke med en varm person och stanna där i all evighet, bestämde min mormor och jag att vi skulle åka till Paris i sommar. Bestämt bara sådär, hastigt och lustigt.
Månaderna gick och så blev det helt plötsligt augusti och vi satte oss på ett plan till världens finaste stad. Det var helt otroligt underbart! Mest av allt älskade jag en liten undangömd plats i Montmartres kvarter, där det fanns en stor svart tavla där människor från lite varstans i världen skrivit ‘jag älskar dig’. Det var så himlahimla fint och jag var så lycklig! Men det här kortet tog jag med min engångskamera. Det föreställer karusellen nedanför Sacre Coeur.
Min mormor är världens finaste.
.

Och till sist vinnaren:


Eidetik.
Mitt bästa ögonblick den här sommaren var när jag fick den bisarra idéen att använda en balja som en båt, och låta min kanin sitta i den. Sen satte jag ”båten” i vår pool och medan min mamma simmar bredvid och ser till så att han inte ramlar ner och drunknar (usch, sånt vill man inte ens tänka på) så tar jag fram kameran, och jag lyckas knäppa en av de gulligaste bilderna någonsin på honom när han gäspar! Det är den perfekta bilden när man känner sig lite nere, den lyckas alltid muntra upp mig.

.


Ten extra lovely entries + the winner of the Tim Burton play cards competition. Congrats Eidetik!

.

(0)
(0)
(0)
47 kommentarer | Translate
 

Annons
Annons


Laddar