Goddag! Följ med på två trevliga dagar förra veckan: min onsdag och min fredag. Såhär såg jag ut i onsdags i mockakjol och krinklad rosa skjorta. Jag jobbade hemifrån på förmiddagen. Men strax innan lunch påbörjade jag en promenad mot Hornstull. Först ett stopp på Caffelini, Gamla Stans italienska espressobar, för en cappuccino. 40 minuter senare var jag i Hornstull. Jag skulle på ett lunchevent. I solen utanför hittade jag Frida, Angelica och Julia. Emily bjöd på vin genom fönstret, man tackar. Det var Emily och Frida som bjöd in till Riedel-event. Riedels bubbelglas Fatto a Mano, som är handblåsta med pastellfärgad stjälk. Säger man stjälk? Stam? Ben?Så fina är dom i alla fall. Det var girl dinner extra allt med tusen olika plock och grönsaker, ost och bröd och dipp. Ett så trevligt gäng runt ett långbord på Mat- och Vinlabbet. Här är Klara, Fanny och Julia. Kakan och Frida. Jag och mina bordsdamer pratade om killproblem och intensivt skrivande. Det jag lever och andas för alltså 😉 Den fyra (!) timmar långa vinlunchen avslutades med marängtårta. Så vacker! Imponerad att den är så hög? Godare tårta får man leta efter. Hittade receptet hos Emily. På fredagen hade jag samma kläder men annan topp. Piké från & Other Stories. Jag tog mig ut till Flemingsberg där Operan och Dramaten delar verkstäder i en kolossal byggnad. På 9 000 kvadratmeter ryms snickerier, målerier, kostymateljéer, perukmakeri, smedja och mycket mer. Toni som är scenograf för Glow up tog mig hit för att visa hur arbetet går. När man bygger scenografin för en pjäs gör man alltid en modell i exakt skala, men mycket liten. Såhär ser Tornrummet ut på Dramaten, med bänk-sittplatser, ett rum och sedan ytterligare ett rum bakom som fungerar ungefär som ett titthål. En rosa, glansig boll skulle bli lampa på scen, och pulsera som ett hjärta. Orange draperierna hängde högt upp, för här skulle det flätas hår att hänga nedför dem. Man kanske inte ser hur högt det är men takhöjden är över tio meter. Från andra våningen kunde man kika ner på våra skulpturer! Toni och gänget på Dramatens verkstad har skapat den här pastelliga världen som huvudkaraktären ska röra sig i på scen. Det ska kännas som en blandning av smink, glass och kroppsvätskor, vilket jag tycker de lyckades med : ) Modellerna är gjorda i fogskum och är hårda och stadiga, så att skådespelaren Klara Enervik ska kunna klättra på dem. Vissa har hål i sig och droppar svart klibbig vätska. Gick runt såhär: 😳😍🫣🤩 De har även målat ett löpband i ljusblå så att Alice, som min huvudkaraktär heter, ska kunna gå som i en cool musikvideo. Att jag får va med om det här är så facking fett.
