Annons
Annons

en människas hjärta är som en fågel i natten. den väntar tyst och stilla på något och när tiden är inne flyger den raka vägen mot det.


 

Min favoritförfattare kom ut med en ny bok för några veckor sedan. Älskar Murakami så mycket, tycker hans språk har en förmåga att göra så att man helt sluts in i det, vad som helst kan hända runt omkring det spelar ingen roll. Den färglöse herr Tazaki var även den precis så.
Boken handlar om Tzukuru Tazaki, en man som bygger tågstationer i Tokyo. Han har inga vänner och lever ett liv där han vaknar, jobbar, sover, och så har det varit i sexton år. Men innan det, för sexton år sedan, var han en del av ett kompisgäng på fem personer. De var alla bästa vänner och umgicks jämt, tills en dag när de andra fyra skjuter ut honom ur gruppen utan att förklara varför. De slutar helt plötsligt svara på hans brev och samtal. Det här går och gnager i Tzukuru i år utan att han berättar det för någon överhuvudtaget, tills han träffar Sara. Han öppnar upp sig utan att själv förstå varför och Sara säger att han måste försöka få ett avslut. Hon kommer inte kunna ge sig själv till honom om inte han tar hand om sitt förflutna. Och så börjar en resa där han ska hitta dessa fyra personer, som nu är utspridda över hela världen, och försöka få dem att förklara varför de en dag inte ville vara hans vän något mer.

Annons

Han tar sig bland annat till Finland. Mysigt att någon av Murakamis karaktärer florerar runt i ett land ganska likt det vi bor i, äter pizza margherita på ett sunkhak och fascineras över den skandinaviska sommarsolen som aldrig går ner.

Boken handlar väldigt mycket om självinsikt och att hitta sig själv, för hur ska man veta vem man är om man inte har en enda vän? Den är även otroligt spännande, man vill SÅ veta vad som har hänt i den där kompisgruppen och Murakami drar ut på det på ett nagelbitande sätt. Som det står på baksidan av boken: ”Snart blir han varse att det vilar ett kusligt mörker över gruppens strävan efter den perfekta vänskapen”. Iiih.

Och om kärlek förstås, tyckte meningen här över var så väldigt vacker.

Allt som allt – svinbra bok. Som vanligt efter att jag läst honom har jag svårt att börja läsa något annat, för inget kan liksom mäta sig. Läs läs!

 

Translation. Just finished reading The Colorless Tsukuru Tazaki and His Years of Pilgrimage. A wonderful, philosophical and exciting book that I warmly recommend.

(0)
(0)
(0)
21 kommentarer | Translate
 


Annons


SENASTE NYTT FRÅN ELLE.SE



 
 


Annons

Laddar