Sandra Beijer
Hej, jag heter Sandra och är författare, bloggare och skribent. Har skrivit tre romaner och bloggat sedan 2005. Tycker om fredagar, cava och när det är sommar. Skriver just nu manus till min dramaserie som kommer till SVT 2022.
Annons

ett år av vila och avkoppling.

Jag har läst Ett år av vila och avkoppling av Ottessa Moshfegh. Jag fick den av Petra.
”Den bästa bok jag läst i år” sa hon och räckte över.
Numera även en av de bästa böcker jag läst i år.

Ett år av vila och avkoppling handlar om en tjej som tröttnar på hela jävla skiten. Och med hela jävla skiten menar jag livet. Hon sätter sina räkningar på autogiro, skaffar arbetslöshetsersättning och bestämmer sig för att gå i ide i ett år. Hon ska sova bort hela året.

Annons

Med lögner får hon sin psykiatriker att skriva ut starka tabletter som hon sedan kombinerar på olika sätt för att få ut maximal sömn. Timmarna hon är vaken tittar hon på gamla komedier och actionfilmer, helst med Whoopi Goldberg. Men annars ligger hon i fullständig kemisk dvala.

Annons

Tills hon en dag plötsligt börjar vakna upp på platser där hon aldrig varit, i kläder hon inte känner igen, med smaker i munnen hon inte minns att hon ätit och med nummer i telefon hon inte kommer ihåg att hon slagit.

Hennes enda kontakt med verkligheten under de stunder hon är vaken är med sin bästa kompis Reva. Reva är så uppe i sig själv att hon inte noterar sin väninnas projekt. Reva dricker för mycket, är kär i gifta män, hetsäter och kräks. De möts i sina dysfunktionella sätt att hantera verkligheten, även om de väljer olika metoder. Det är helt enkelt svårt att vara människa.

Att läsa den här boken är nästan som att befinna sig i ett vakuum. Jag lär mig namnen på de olika tabletterna hon äter, vilka filmer hon helst ser om och var hennes närmsta apotek ligger. När jag läser är det som att jag ser hennes lägenhet ovanifrån: hur köket är planerat, hur många meter det är till badrummet, mönstret på hennes lakan.

Annons

Året rör sig sakta framåt, ibland virvlar Reva in med all sin ångest och ibland står det kinesisk take-away på soffbordet hon inte minns att hon beställt. Ju längre tiden går närmar sig vår huvudkaraktär sin huvudsakliga kärna till ångesten. Med svårighet försöker hon nysta ut den i ett trassel av lorazepam, bromfeniramin och zolpidem.

En underbar bok om att bara vilja försvinna och att faktiskt kanske lyckas göra det.

Boken finns här & här.

33 kommentarer till “ett år av vila och avkoppling.”

  1. Hotell kantarell skriver: 27 september 2020 kl 07:20

    Ej relaterat till inlägget hehe skulle bara säga att jag åt en middag nyligen som fick mig att tänka på dig: mac & cheese med kantareller! Det hade aldrig slagit mig att göra denna ljuvliga kombo innan, verkar ha missat nåt stort för alltså herregud vad gott


    1. Annica Lindblom skriver: 27 september 2020 kl 17:06

      Då satsar jag på att läsa den så småningom.
      Jag läser det mesta du rekommenderar om jag inte redan läst.Vi gillar ju samma böcker…
      Och jag lagar ofta den mat du lagar
      Älskar din blogg .
      Glada hälsningar Annica


  2. Nea skriver: 27 september 2020 kl 07:42

    Haha den här boken behöver jag läsa! Kan definitivt relatera 😆


  3. Isabelle skriver: 27 september 2020 kl 08:12

    Det här ÄR den bästa bok som skrivits sedan millenieskiftet!!!!!


  4. Sophia skriver: 27 september 2020 kl 08:43

    Det är läskigt hur mycket man känner sig sugen på hennes flykt från verkligheten…

    https://alifeexpedition.blogspot.com/?m=1


  5. Julia skriver: 27 september 2020 kl 09:10

    Glöm inte att man kan låna böcker på bibliotek också <3


    1. Eva skriver: 27 september 2020 kl 10:36

      Folk brukar inte glömma det. Med vänlig hälsning, bibliotekarie


      1. Kajsa skriver: 27 september 2020 kl 19:03

        Jag håller med. Fast ibland gör de det. Mvh en annan bibliotekarie


    2. Signe skriver: 28 september 2020 kl 13:41

      jag tyckte att det var en bra påminnelse! jag pluggar till bibliotekarie, men innan det så hade jag knappt lånat en bok på bibblan sen gymnasiet(dvs tio år sen) eller haft en tanke på att göra det, förutom en bok som min mamma lånade ”ut” åt mig en gång. det skadar väl inte med lite extra promotion för bibblan? <3


  6. Hej skriver: 27 september 2020 kl 09:21

    Den beskriver nästan rakt av verkligheten för många som lever med depression och utmattning. Dvalan kan finnas där hela dagarna under lång tid utan att man drogar sig. Osv. Jag vet flera personer som jag i efterhand fått veta att de isolerat sig och liksom bara existerat utan att göra ngt alla för att de tappat gnistan. Jag hoppas att de som läser denna bok fattar att den beskriver mångas verklighet, och att de efter läsningen kan bli mer inkännande mot vänner som döljer sin depression och isolerar sig.


    1. eileen skriver: 28 september 2020 kl 13:37

      tänkte kommentera samma sak. läste den förra året när jag var inne på år 3 på min utmatting, och behövde verkligen läsa om någon som ville fly verkligheten lika mycket som jag.

      det paradoxala med att vara utmattad länge (alltså LÄNGE, inte 6 månader utan 3+ år, obs värderar ofc inte lidande men att traggla och vara sjuk år ut och år in tär på en mer) är att när väl orken kommer tillbaka så är det så läskigt att behöva gå tillbaka till den verkliga världen igen. nästan som att man saknar dvalan, för då kan man undvika allt riktigt. fastän man egentligen inte vill. otrolig bok, oavsett. rekommenderar den till alla.


  7. Isabelle skriver: 27 september 2020 kl 09:23

    ja, så satans jävla fantastiskt bra den är!


  8. Sara skriver: 27 september 2020 kl 09:36

    ”de stunder hon är vaken är med hennes bästa kompis Reva” —> ”de stunder hon är vaken är med sin bästa kompis Reva” (:


  9. Anomym skriver: 27 september 2020 kl 09:46

    Definitivt sugen på att gå i ide. Sätta allt på paus. Undrar bara hur det blir när året gått. Vaknar man upp utvilad och glad eller ännu djupare i skiten??


    1. Isabelle skriver: 27 september 2020 kl 21:41

      Jag tror man är ännu djupare, man får smaka på meningslösheten och att ingen egentligen bryr sig om dig samt klarat sig finfint undan dig under året. Nästan som att vakna från de döda och inse att världen rullar på som vanligt, med eller utan dig


      1. Anonym skriver: 28 september 2020 kl 11:09

        Förmodligen. Aj.


  10. Jasmin skriver: 27 september 2020 kl 10:06

    Den var verkligen speciell. Fängslande.
    Ville ha mer när den var över.

    Random (EJ spoiler) – Tog illa upp att hon hatade namnet Tammy så mycket, tyckte det var gulligt innan men kan ej välja det till framtida barn längre. Kanske lika bra 🤣


  11. Annie skriver: 27 september 2020 kl 10:32

    Läste den i min bokcirkel och jag var den enda som gillade den men jag kan verkligen känna igen mig i hennes beskrivning av att bar få vara ifred. För mig handla det om en längtan att bosätta mig i skogen och avskärma mig från allt och alla fast jag bor mitt i Malmö. Älskade också att jag kunde förstå 95% av alla hennes tankar om kändisar etc. Gillade verkligen den.


  12. elsa skriver: 27 september 2020 kl 10:47

    älskade den!


  13. Karin skriver: 27 september 2020 kl 11:28

    Läste i vintras och håller verkligen med om årets bästa bok. Älskade denna!


  14. Linda skriver: 27 september 2020 kl 11:28

    ”Skaffat arbetslöshetskassa” haha, som om det är något man bara går och skaffar och de ger en pengar utan motprestation.


    1. Anna skriver: 27 september 2020 kl 17:25

      Du förstod att författaren inte är svensk och att boken inte utspelar sig i sverige?


  15. Frida skriver: 27 september 2020 kl 11:52

    Älskade också denna!


  16. Ella skriver: 27 september 2020 kl 13:46

    Är det någon av er som läst denna som själva varit svårt utmattade eller deprimerade? Jag blir ju lite nyfiken men också rädd att den kan väcka traumat av att ofrivilligt ha hamna där (och det är INGET att sträva efter, jag lovar er!!) eller provocera mig som pga sjukdom levat så helt isolerad i sängen, och fortfarande är långt ifrån frisk. Hur kände ni kring boken?


    1. Linda skriver: 27 september 2020 kl 17:29

      Detta undrar jag också! Jag var på väg att beställa boken direkt men hejdade mig av rädsla för att den skulle få mig att må ännu sämre än jag redan gör.


      1. Isabelle skriver: 27 september 2020 kl 21:44

        Den har sinna stunder av stark igenkänning men det känns befriande att det finns fler än jag som upplever/har upplevt detta (om än så fiktivt). Den blir så twistad på slutet att den går mer åt fiktion än verklighet tycker jag


    2. eileen skriver: 28 september 2020 kl 13:43

      okej, jag igen. läste alldeles för snabbt.
      Såhär: jag har varit utmattad pisslänge och led innan dess av depressioner och ville liksom åka in i fängelse bara för att få slippa allt (obs som en konstig önsketanke, inte så som i att jag begick brott). Inte för att jag var suicidal eller så, men förstod bara inte hur man skulle orka med livet för det var för kämpigt. Jag läste den år 4 i min utmattningssyndrom medan jag tragglade med terapi, arbetsträning och att bara vara jättetrött. Den var underbar. Nån annan ville slippa skiten lika mkt som jag, och det var ingen som blivit coach eller börjar föreläsa om att ha varit utmattad. bara vilja slippa skiten utan att för den sakens skulle romantisera det. för mig var den så skön att läsa.

      sen så sidenote: finns billig terapi att få via universiteten, jag hittade världens bästa psykolog så som jag nu går privat hos vilket tar typ alla mina pengar, men är extremt värt det. kram.


      1. Ella skriver: 28 september 2020 kl 21:17

        Haha, skrattade åt ”blivit coach eller börjat föreläsa”! Tack för din kommentar. Kanske skriver upp mig på väntelistan på biblan för den, och så får jag kanske ännu mer att ta upp med min psykolog då – även om vårt mål är att jag ska leva mer i verkligheten och mindre i trauma och andras världar..


  17. Ella skriver: 27 september 2020 kl 13:50

    P.s. Sandra, har sagt det förut och jag vill säga det igen: Ingen skriver så bra recensioner som du! Förutom denna, pga. ovan anledningar, så vill jag alltid kasta mig över alla böcker du inte direkt avråder ifrån. Älskar böcker och alla liv jag får leva genom dem, och älskar och alla bra tips jag får från dig ❤


  18. Agnes skriver: 27 september 2020 kl 20:25

    Också haft ett år av ingenting. Inte ett särskilt destruktivt eller dekadent år. Det är ju inte heller sant att det var ingenting. Men jag sa upp mig och bestämde mig för att inte söka ett nytt jobb. Jag vill starkt rekommendera (om man har råd…) när man slutat med att känna lust inför något alls än att typ göra ingenting. Gör ingenting så pass länge tills lusten till något, vad som helst kommer. Det funkade iaf för mig. Jag har numera en sliten yoga matta, 10 chiliplantor, jag är en utmärkt fågelskådare och jag har världens finaste hund. Jag också börjat studera och trivs mycket bra. Allt tack vare att låta ingenting få mer plats i livet.


  19. Julia skriver: 27 september 2020 kl 23:46

    Rekommenderar starkt eileen av samma författare!


  20. S skriver: 28 september 2020 kl 06:52

    Tyckte själv den var överskattad och ej värd hypen. Någon på goodreads beskrev den så bra ”Well, this one went down nice n’ easy, like I imagine an Ambien would.” men jag trodde den skulle vara så mkt mer än nice and easy. Tyckte den saknade något men svårt att sätta fingret på vad. Gav den 3/5


    1. Caisa skriver: 26 oktober 2020 kl 10:24

      Läste ut för några dagar sedan och kände samma. Blev otroligt trött på det ständiga hetsen om hur smal hon var. Hur snygg hon var. Så irrelevant, och lite omodernt liksom att en sån stor del av hennes utseende och kropp ska vara så centralt? Hade nog en förhoppning om 50% mer mörker och 50% mer existentiella frågor.


Dela på:
Laddar