Här kommer ett riktigt matigt och enligt mig själv om man nu får säga så: underbart fredagsinlägg. Jag frågade er läsare tidigare i somras i 925 om ni kunde visa bilder och berätta historier om era mor- och farföräldrar. Fick så många fina svar. Idag börjar serien om dem! I några inlägg kommer ett gäng utvalda historier. Känner att jag hade kunnat läsa en blogg som enbart handlade om det här <3 Tänk att människor har levt jättemycket och älskat jättemycket och nu är vi här på jorden och ska få göra samma sak. /mvh blödig med pms Malin: Mormor och morfar på deras bröllopsdag. Så kära. Charlotte: Min farfar Michael, coolaste test piloten för RAF! Nu 83 år! Kristell: Mormor och morfar på deras bröllopsdag år 1960 i Libanon. Joanna: Farmor och farfar, James och Nina. Båda uppväxta i krigets England, farmor blev bortskickad för att bo hos fosterfamilj. Farfar i the royal marines uniform. Dom var bästa vänner, själsfränder och helt underbara. Farfar gick bort i mars förra året och farmor för några veckor sedan. England 1956 <3 Pamela: Livets gulligaste lilla mormor! Bilden är tagen i chile på 30-talet. Hennes mamma fick henne som 15-åring och hon levde ett ganska oroligt liv, men nu är hon världens gulligaste mormor med 3 barn och 5 barnbarn! Tänker ofta att jag hade velat teleportera mig till denna bildens tid och ta hand om henne. Hade inte funkat för då hade jag inte funnits? Lång text men ja. Livets mormor helt enkelt. Hon är min bästis. Ella: Min morfar Åke och hans fantastiska kindben, på bröllopsdagen tror jag. Annika: Min mormor Eva och morfar Gerhard som nyblivna tvåbarnsföräldrar 1965. (Om en månad tar jag med mig mina egna två små upp till Pålmark utanför Piteå - klart att de måste få hälsa på hos mormorsmor och mormorsfar, uppleva myggen, midnattssolen och äkta pitepalt!) Patricia: Min farfar är fantastisk! Har så vacker sångröst, är vid 82 års ålder pigg och arbetandes och senast igår skjutsade han runt mig flera mil för att jag håller på att flytta och ville köpa saker från olika ändar av stan. "Självklart, min kicka" sa han när jag frågade. Här var han ca 20 år och vad jag hört något av en 50-talshjärtekrossare. Något filmstjärniskt över honom tycker jag nog! Therese: Mommo og far <3 Okei sorry,det her blir litt langt,men det fortjener de! De møttes før 2.verdenskrig, men rakk ikke å gifte seg før min morfar ble fengslet for å arbeide i motstandsbevegelsen i nord-Norge, blant annet med å hjelpe russiske krigsfanger å rømme til Sverige. Han satt først ett år i Norge hvor han ble torturert før han ble sendt til konsentrasjonsleiren Sachsenhausen. Der satt han i over tre år, men overlevde på mirakuløst vis! Han må være en av dem som har sitter der lengst og overlevd. Endelig fikk han dra hjem igjen og gifte seg med sin kjære Åse. Han fortalte senere at han overlevde fordi han hadde bestemt seg for å komme hjem til henne igjen. <3 De levde sammen resten av livet. I januar -97 fikk morfar kreft, men kjempet på og var klar på at han skulle bli frisk. Mommo hadde vært ganske syk noen år allerede, og ble plutselig dårligere og døde i mars 1997. Da slutter morfar å kjempe, han ville ikke leve uten henne, og døde i august samme år. Trist selvfølgelig,men så uutholdelig romantisk. Deres kjærlighet står fortsatt som noe av det fineste i hele verden for meg,så glad jeg fikk se dem sammen da jeg var barn -de var alltid like søte sammen som på dette bildet. Alltid masse pusser og klemmer og fine ord til hverandre. Matilda: Min mormor. Så otroligt saknad. Elvis: Min fina mormor. Flyttade till Sverige från Finland helt ensam som gravid 17-åring. Hon behövde försörja sin snart kommande familj och tog chansen att börja jobba på en industri i den lilla staden Skövde. Hon lärde sig svenska på egen hand och är än idag en av mina största inspirationer som ständigt kämpar emot rasism, för kvinnor och för djur. Julia: Min mormor och morfar. Tycker det syns hur kär hon var i honom på bilderna. Deras kärlekshistoria slutade dock sorgligt, han lämnade henne för en annan kvinna och hon stod där kvar med sina fem barn. Världens starkaste kvinna! Anna-Corinne: Den här bilden på min mormor när hon diskar på en möhippa. Känner att vi är soulmates när jag ser den. Sofia: Min mormor hade massor av bilder på unga män i badbyxor i sitt fotoalbum som vi hittade när hon gick bort. Men från sommaren 1940 och framåt är det bara bilder på morfar i badbyxor. Han var klok, rolig och påhittig, mormor hade bra smak! Emilia: Den finaste mormorn och morfarn man kan ha. Morfar gick bort för lite mer än ett halvår sedan, det jobbigaste någonsin. Det här är typ världens finaste bild enligt mig, dom är så lyckliga! Julia: Morfar och mormor. Mormor gick bort när jag var 1. Morfar hade alzheimers under sina sista ca 15 år. Det finaste under den tiden var när han blev "frisk" i några dagar och kom ihåg saker vi hade pratat om för en kvart eller timme sen. Det näst finaste var när han pekade på bröllopsfotot och berättade historien om hur han och mormor träffades 5 ggr på raken. Han gillade henne så mycket. Frida: Min farmor och farfars bröllopsfoto, farmor har berättat att min farfar var den snyggaste i hela stan när dom blev ihop. Det är även tack vare honom vi inte behöver äta någon mat för att få dricka alkohol på krogen! Matilda: Min fantastiskt coola mormor Barbro, född 1913(!!), som sket i alla då rådande normer om hur kvinnor borde leva. Hon jobbade och gjorde karriär, reste jorden runt, volontärarbetade med att ta hand om överlevande från koncentrationsläger och träffade sedan the love of her life när hon var 43! Jag är så sjukt glad att jag hann lära känna henne Linn: Min morfars passfoto! Ca 1945. Sven hette han och var världens snällaste, såklart, men nej på riktigt, mormor också! Han flyttade till Växjö för att läsa till lärare och det gjorde mormorockså så det var där dom träffades. Han brukade stå och kolla i fönstret när hon kom till matsalen så att han skulle kunna komma dit samtidigt. Dom gick på promenader ihop och mormor brukade berätta om olika fåglar, men morfar var mest intresserad av henne. Han älskade att prata med folk och att hitta på bus. När jag var nyfödd tog han med mig till skolan och så fick hans elever göra räkneuppgifter om mig. När han dog tatuerade jag in ett litet s på foten, fortfarande min enda tatuering <3 Kelly: Mormor ca 1947. De flesta fotograferade sig med sin man eller sina familjer, mormor gick med sin hund.
