Det känns på något vis viktigt att jag dagligen dokumenterar mina dagar: jag tror att annars hade alltihop flutit ihop till en enda oformlig boll. Här har vi tisdagen. Vi vilade hemma som vanligt. Björn lagade potatis- och purjolökssoppa till lunch. Min favoritsoppa! Sedan tog vi en promenad. Bebisen hängde på såklart. Gick förbi fina antikhandlare och spanade in genom skyltfönstren. Fin vas tyckte jag. Björn köpte en bok han läste som liten i leksaksaffären. Och så gick vi hem och vilade igen. På kvällen fick jag svennetacos. Slurp. Och vi tittade på Succession medan andra sov. Så gullig <3 Sedan kunde jag inte sluta gråta för att jag kände mig så identitetslös, så Björn föreslog att jag skulle ta en promenad för mig själv. Hade inte varit utan bebisen sedan han föddes. Det kändes surrealistiskt att gå runt kvarteret ensam med airpods i öronen. Tittade på löven, grät ner min halsduk och lyssnade på en låt jag tycker om några gånger på raken. Så kom onsdagen. Vi såg ut såhär. Jobbade med serien på förmiddagen. Tittade igenom hela säsongen och la in ett par sista kommentarer innan den slutgiltliga klippningen. Igår låstes klippningen och vi går vidare till ljudläggning! Björn lagade tacopiroger med grönkålssallad av gårdagen rester till lunch. Detta var otroligt gott. Sedan gick vi på vår dagliga promenad. Grät och grät för att en man på gatan spelade Lambada så vackert på sitt dragspel. När vi kom hem läste Björn den nya boken för mig och bebisen. Den var sjukt sorglig, hulkgrät. Jag undrar verkligen hur länge till man ska behöva gråta på det här viset, minst sagt overwhelming. Sedan visade vi bebisen internet, han tyckte det verkade helt okej.
