♦Alla dessa dagar som kom och gick – inte visste jag att det var livet är ett citat jag tänker på ibland. Ganska ofta faktiskt. Precis som att jag har haft låten Min kärlekssång till dig av Lasse Berghagen på huvudet i flera år kan också vissa kylskåpsvisdomar sätta sig och pågå. Hur som helst tänker jag att det är just det jag vet. På kvällen när jag tittar på dagens bilder på mitt barn så tänker jag att herregud. Vad man uppskattar hela tiden. Man uppskattar och uppskattar. Älskar och älskar. Men så är jag så stressad också. Man ska ju vara väldigt glad hela tiden. Under alla de här dagarna man får. Varje dag är en kraftansträngning till hej min prins du är så duktig jag älskar dig nämen inte kasta gröten ät den den är så himla supergod oj du ramlade iingen fara, upp och stå hej och hå ska vi bygga med klossarna oj oj oj vilket högt torn nej inte skrika i vagnen snart framme iiiiingen faraaaaa. Sedan är jag slut. Slut av att ha varit så glad hela långa dagen. Jag sitter i soffan och stirrar rakt ut och fattar inte hur jag ska orka uppskatta nånting mer alls mer idag. Jag tar upp mobilen och tittar på bilderna på mitt lilla lilla barn. Hans små händer och mage och mun. Jag måste hjärta alla dagens bilder nästan, så att jag ska hitta tillbaka till dom igen en annan dag. Sedan tröttheten igen. Jag ställer mig duschen och i duschen tänker jag på ingenting annat än vattnet mot ryggen. Ska vi se en film frågar B och jag blir irriterad bara av frågan. En film? Hur ska jag orka känna en till känsla idag? Hur kan man vilja känna mer nu? Jag lägger mig i sängen och jag bara ligger där. Jag dricker kolsyrat vatten och hjärtar några till bilder. Efter en stund tickar mobilen två gånger och det är läggningsalarmet. Det är dags att sova nu. Klockan är 21.30. Alla dagar, var det här livet, den här dagen idag? Kände jag någonting, jag tror jag kände ganska mycket. Nu måste jag sova ny dag imorgon hej och hå upp och stå god morgon min fina älskling inte va ledsen det är bara morgon, så så jag sätter på välling så så så livet livet det här är livet jag tror jag känner, jag tror jag känner tillräckligt bra♦