Sandra Beijer
Hej, jag heter Sandra och är författare, bloggare och skribent. Har skrivit tre romaner och bloggat sedan 2005. Tycker om fredagar, cava och när det är sommar.
Annons

min dagbok från tonåren.

Jag hittade min dagbok som jag hade när jag var 17, 18 år och tänkte att vi kunde bläddra i den. Den är helt klart tonårig.
Vad besviken hon skulle blivit för övrigt, dåtida Sandra, om hon vetat att jag skulle visa den för hundratusentals människor 17 år senare.
Jaja.
Den börjar lite lätt här med ett Manu Chao-citat. Låt här.

Annons

En fredag i september när jag hade skrivit ett inlägg på min skrivmaskin och sedan klistrat in i dagboken. Pank och klyschig var jag också, inga konstigheter.

Okej.

Men vad har vi här då! Lite love. En kille jag träffade. Har då klistrat in vårt första biobesök och ett parfymprov som jag gick till Åhléns och luktade mig fram till honom eh.

”15/12 – 02
Alltså. Nu. Nu är det på riktigt. Jag tycker om honom och han tycker om mig. Vi tycker om varandra och han håller mig i handen och kysser mig på gatorna. Och när vi ligger i hans säng och tittar på video bultar hans hjärta så fort så fort.”

Annons

Jag hann inte dejta den där killen mer än någon månad och sedan åkte min familj till Thailand i två veckor över julen.

”För att få tiden att gå tänker jag på honom. Dygnet runt. Jag blir orolig när jag skriver sånt här för det är att klargöra mina känslor och då är det lättare att hjärtat krossas. Och inte nu. Inte igen.

Han måste vara snäll. För om han inte är det kommer mitt eviga hångla-runt fortsätta. Och jag vill ju bara bara bara pussa på honom.”

Minns denna dag mycket tydligt. Hittade ett internetcafé och chattade med honom på ICQ. När jag läser det nu ser jag ju att han frågade om vi skulle vara ihop. Men jag vågade liksom inte tro att det var sant? Vågade inte svara honom.

”19/12 (natt från den 18:e)
Han var på ICQ nu. Äntligen. Söta söta.
Han sa: ‘Får jag chansas med dig om jag får’ och jag tänkte vad menar han? Vaddå vaddå?”

” ‘But tonight I think I rather just go dancing’
Jag är trött på mamma, Thomas och Gurra nu. Jag är redo att åka hem och resan har knappt börjat. 12 dar till Sverige.

Och nu e det en jävla krabba på min handduk och jag har fula bröst.

Annons

Den här dagen börjar bajs men jag har iaf inte börjat bråka med någon (än) och igår fick jag chatta med Sebbe och han skrev ‘jag saknar dig jag saknar dig!’
Och jag saknar honom också.”

Låtcitat i början är från Magnetic Fields – Time enough for rocking when we’re old. Låt här.

And everyone has hands just to use someone var ett låtcitat jag älskade. Återkommer flera gånger i dagboken. Från Adam Green – Her father and her. Låt här.

Okej.

Sedan tappar jag plötsligt bort min dagbok i tre månader och ”Sebbe” nämns aldrig mer igen. Jag kom iaf hem från Thailand och gjorde slut, eller vad man nu ska säga, med honom en månad senare. Via sms till och med. Var en fegis.

Lite mer Magnetic Fields-citat och ett par jag nog tyckte var fint. Låt här.

Annons

I april var jag kär i en ny kille.

”20/4
Ingenting. Ingenting gör så jävla ont som att stå bredvid honom men han inte ens vänder sig om. Han kan dra åt helvete!
Hatar honom verkligen!”

”21/4 
Jag har bakfylleångest. Fuck it.

Idag, eller snarare nu, har jag en casting på en modellagentur. Jag är inte där. Skulle ändå vara rent usel. Vågar inte. 

24/4
Shit. Just nu verkar det  som om jag är den enda i hela världen som är emot fucking könsroller.”

Castingen var en libresse eller always-reklamfilm där en indietjej skulle tanka en moppe tror jag, minns inte riktigt. Blev uppraggad av modellscouten på indieklubben Metropolis för att jag hade kolsvart hår och randig tröja. Vågade absolut inte gå på castingen.

Fortsätter vara olycklig kär.

Annons

”8/5 – 03
Om han hade varit där hade jag gått vidare från klubben. Men nu sitter jag här istället och tänker ‘Herregud om han hade varit där hade jag varit död vid det här laget’.
Hej.”

<3

Sen tog boken slut. Med ett Forrest Gump-citat och något jag tyckte var fint i en tidning.

Inte lätt att vara tonåring alla gånger. Men det visste vi ju.

❤️

Dela på:

21 kommentarer till “min dagbok från tonåren.”

  1. Ida skriver: 14 mars, 2019

    Så fint! Måste genast rota upp mina egna gamla dagböcker. 🙂


  2. Anonym skriver: 14 mars, 2019

    Detta var i början av 00-talet väl? Har inte stenkoll, då jag bara var ett barn då det begav sig men mitt minne säger att många tonåringar på den tiden typ bar ljusröda pikéskjortor, lågt skurna jeans, snedpannlugg etc. Kan hända att jag minns fel också. Var indie liksom det tidiga 00-talets ”subkultur” för dem som inte passade in i det övriga Paris Hilton-modet? Tänker att ingen jag känner är indie idag. Vad är vår tids alternativa stil? Tycker att det är intressant att det går så tydliga trender i att vara alternativ. Minns att folk var hippies någon gång också, men att det liksom dog ut. Sedan har jag någon vag uppfattning om att det fanns någon besynnerlig medeltida-trend på 90-talet?!


    1. Sandra Beijer skriver: 14 mars, 2019

      vi var indiepoppare och pandor för 17 gubbar!


    2. Lisa skriver: 15 mars, 2019

      Om ingen du känner är indie idag känner jag med dig :(((( <333 tkr klubbarna och gatorna här kryllar av underground-kids, hippies, punkare och popsnören. Malmö <3


  3. Annaahagstrom.com skriver: 14 mars, 2019

    Gud vilket sammanträffande och vad fint (!!), Tyyne och Torsten är mina kusiners farmor och farfar! (Alltså min fasters mans föräldrar.) Jag tror att Torsten gick bort för länge sedan men Tyyne bara för någon månad sedan. Så otippat att se dem så här, i ett gammalt urklippt foto i din gamla dagbok?!


    1. Sandra Beijer skriver: 14 mars, 2019

      men wow fint??


  4. P skriver: 14 mars, 2019

    Så himla, himla fint inlägg. du äger!!!


  5. elsa skriver: 14 mars, 2019

    alltså åh vad sorgligt men också åh vad skönt att man inte är tonåring längre. måste rota fram mina gamla dagböcker, nu har det nog gått tillräckligt lång tid för att texterna inte ska kännas alltför pinsamma utan kanske mer gulliga.


  6. M skriver: 14 mars, 2019

    Åh vad fint inlägg. Blir mest ledsen över att läsa mina gamla dagböcker, iallafall från gymnasiet tills jag var 18 år. Skrev mest när jag var deppig och blev långa texter om olycklig kärlek, självhat och att jag inte hade några vänner. Jag är ändå glad att jag skrev texterna för idag kan jag verkligen uppskatta hur jag mår och att jag verkligen gillar mig själv precis som jag är samt har fina vänner, det enda som saknas är väl att ha någon men just nu är ändå livet okej som singel.


  7. Johanna skriver: 14 mars, 2019

    Så fint! Jag har glömt att man skrev w, som i jäwla.. ? gulligt.
    Har du tänkt på att det är typ samma sak som nu. Då samlade du på tidningsnotiser och fina par, nu länkar du till Twitterinlägg och pinnar bilder från pinterest. Så mysigt!


    1. Sandra Beijer skriver: 14 mars, 2019

      men gulligt tänkt <3


  8. Tändpåenkompis skriver: 14 mars, 2019

    Okej jag behöver hjälp…! Jag har ett par killkompisar som jag brukar hänga med och den ena har jag sen någon vecka tillbaka blivit så jäkla tänd på. Vet inte vad som händer och det har aldrig inträffat förut med nån kompis. Och nu är det det enda jag kan tänka på, hur mycket jag vill hångla med honom! Men jag kan inte..! Eller? Kan man det? Kan man hångla med sina vänner utan att allt blir konstigt och stelt och förstör hela ens vänskap? Vi har så sjukt kul ihop och har väl en lite retsam/flirtig (utan att vara uppenbart flirtiga om du fattar vad jag menar) jargong när vi hänger och han är riktigt charmig så det är väl inte så konstigt att jag har dessa tankar men jag är liksom inte intresserad av något förhållande. Jag tycker verkligen om honom som vän och vill förbli vänner men FA-AN vad jag också bara vill hångla med honom?!
    Så vad ska jag göra?? Fortsätta och se om jag känner av några vibbar från hans håll och i sådanafall go for it ELLER låta det vara, acceptera läget och lägga känslorna i nån box långt långt bak i hjärnan och hoppas att jag kan gå vidare med livet?
    HJÄLP!!


    1. Nora skriver: 15 mars, 2019

      Herregud, trodde det var jag som hade skrivit det här… Sitter i exakt samma sits just nu


      1. Matilda skriver: 16 mars, 2019

        Jag med! Låg med min bästa killkompis tidigare i veckan och vet fasen inte vad som händer nu. Hade aldrig kunnat tänka mig att det skulle vara så najs, trodde det skulle vara som att hångla med ett syskon haha. Det uppstod liksom attraktion från ingenstans, men jag vill absolut inte ha ett förhållande. Vill ju behålla vänskapen ?‍♀️


        1. Tändpåenkompis skriver: 17 mars, 2019

          Rent spontant tänker jag att det borde ju inte vara något problem om båda är på samma linje liksom? Inte ser det mer än ett hångel eller ligg. Men sen om det funkar i verkligheten vet jag inte… jag är dock så jäkla avis på dig som fått leva ut dina känslor! Jag vill ocksååå


  9. M skriver: 14 mars, 2019

    Inte alls relaterat till inlägget men:
    Jag började läsa Bodil Malmstens ”Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag” ikväll. En personlig bok med reflektioner och betraktelser som är en del av hennes loggboksserie. Och då slog det mig hur sjukt gärna jag hade velat läsa en sådan bok av dig! Alltså du har ju skrivit många extremt skarpa texter på bloggen om uppbrott m.m. som eg förtjänar en plats i riktig fysisk bok, en vuxenbok dvs. Skulle lätt köpa!!


  10. Olivia skriver: 15 mars, 2019

    Så fint inlägg<3


  11. lh skriver: 15 mars, 2019

    GUD vad jag ville skriva dagbok som du när jag var i den åldern! skrev for real ”idag hade jag skola sedan gick vi på bio och såg…” osv. Men ville verkligen ”vara en sån” som skrev sådär, för oss – då, poetiskt. Minns jag gjorde några tappra försök, men nej. Plain Jane.


    1. Sofia skriver: 16 mars, 2019

      Haha känner igen mig så mycket! Vet inte hur många gånger jag köpte en ny dagbok och tänkte att nu jävlar ska jag klippa ut fina tidningsutdrag, bilder, vykort mm, skriva poetiskt och vara sådär ”djup”. Slutade alltid med att jag gav upp redan på första försöket för jag övertänkte det alldeles för mycket och 5 timmar senare fick se mig besegrad.


  12. Åsa skriver: 15 mars, 2019

    Jag är snart 40 och skulle ALDRIG våga öppna en av mina gamla dagböcker fast de står i en låda i bokhyllan. Så mycket ångest. Som säkert är helt trivial ändå idag.


  13. Becky skriver: 15 mars, 2019

    Bästa inlägget, du var ett geni redan då, fast varför dissade du Sebbe??


Laddar
https://sandrabeijer.elle.se/scarf-snusnasduk-handkerchief-sjalett-kart-barn-har-manga-namn/