I lördags åkte vi ut till ett vintersoligt Värmdö. För att besöka konsthallen Artipelag. Såhär vackert var det när man klev in. Vi började med att sätta oss i deras café och äta lunch. Hej hej. Vi åt räkmacka. Sedan gick vi ut och spanade in utsikten innan det fina solljuset skulle försvinna. Här var mitt lördagsgäng. Joakim, Johanna, Michelle och Sara. Joakim. Johanna och Sara. Ganska snart var vi färdiga med utsiktstittande. Så då gick vi in och besökte utställningen. Det var en utställning med olika konstnärer som använt griffeltavlan som hantverk. När man kom in fanns en egen vägg där man själv kunde rita. Så då gjorde vi det förstås. Varandras silhuetter närmare bestämt. Sedan kollade vi in resten av konsten. Artipelags lokaler är nog det finaste av allt, med stora fönster och skog utanför. Vi kom fram till att vi nog tyckte bäst om Elis Erikssons verk men att vi också var lite rädda för honom. Vid klockan två dök en violinist upp och tolkade det som ritats på griffeltavlan under dagen. Här spelar hon våra verk. Dagen avslutades med att vi gick upp på taket och tittade på solnedgången. Att det blir kväll redan klockan tre, står knappt ut vad deprimerande det är, men vackert är det ju i alla fall. Och det var den lördagen på ett ungefär. Translation. Last Saturday Michelle, Sara, Johanna, Joakim and I went to Artipelag, a venue for art and food at Värmdö in Stockholm. We had shrimp sandwiches and watched different artists that had used chalkboards and crayons in their work.
