I en karg värld är en bok som denna en kram för en obotlig romantiker som jag själv! Eller, kombinerad kram och knuff kanske. Jag har läst Liv Strömquists senaste seriealbum Den rödaste rosen slår ut, så låt oss tala om denna. Boken centrerar kring Leonardo DiCaprio, som har dejtat 23-åriga baddräktsmodeller i hela sitt liv och aldrig blir kär i någon av dom. Varför är det så? undrar sig Liv. Och kan hela vårt samhälle ha smittats av samma sjukdom? Liv tar hjälp av historien, genom poeter, författare, filosofer och händelser. Varför har vi börjat behandla kärlek som något rationellt? Varför bedömer vi varandra som produkter och försöker hitta en match utifrån gemensamma intressen istället för hur det känns i magen? Boken gav mig en del ångest eftersom man liksom lever mitt i det samhälle som kritiseras. Men ångest är stundvis ganska bra att få. Det grundar sig oftast i en insikt, och insikter som vi alla vet breddar livet. Jag tyckte det var mycket befriande med Livs tes att man kanske inte behöver förklara allting jämt. Exempelvis kanske man inte alls har gått igenom break-up på grund av att man har ett dåligt förhållande med sin pappa, utan bara för att det inte funkade helt enkelt. Eller man kanske inte alls varit singel i tio år för att det är något fel på en själv, utan just för att kärleken är sällsynt och dyker inte upp när som helst. Så skönt att läsa om ickesvar och slumpen när man lever i samtid i konstant jakt på lösningar. Och herregud vad jag är på det ologiska teamet när det handlar om kärlek. Jag tror vi gör oss själva en stor otjänst när vi försöker bryta ner vår potentiella partner i beståndsdelar för att bedöma om hen är en rimlig livspartner istället för att bara vara kär i någon för att den finns. Alla människor är komplicerade och jobbiga - men alldeles oemotståndliga när det väl känns. Vi kanske oftare måste se oss besegrade. Vara totala offer för kärleken, trots att man kan få hjärtat krossat, bli lämnad eller trampad på. Man måste våga för att känna den där jävla glöden. För den ÄR. JAPP, tack för att detta rosenbladsbroderade hjärta fick känna lite samhörighet en stund. Boken finns här och här.
