Jag har läst två franskspråkiga böcker: Den unge mannen av Annie Ernaux och Judiths syster av Lise Tremblay.Den ena från Frankrike, den andra från Kanada.Båda var bra, på olika sätt.Nu blir det boksöndag. Nobelpristagaren Annie Ernaux skrev Den unge mannen 2022. Den handlar om en relation som utspelade sig tjugo år tidigare, i skarven mellan två sekler. Det är en kort roman om en kort romans. Hon är i femtioårsåldern, han trettio år yngre. Jag läste den här boken när jag gick på en promenad. Det är ett underskattat sätt att läsa i rörelse. Tankarna får luft och meningarna rör sig annorlunda. Lite som att texten öppnar sig mer när kroppen inte sitter still.Den unge mannen är som en dagbok, men komprimerad kring en enda person: den unge mannen ifråga. Jag ville stryka under nästan varje rad. Jag har tidigare läst En flickas memoarer av Ernaux och jag får en liknande känsla av denna. Hon skriver om en specifik upplevese, men får det att rymma ett helt liv. Som om en händelse aldrig bara är en händelse, utan står i förbindelse med allt annat man gjort.Och så är det väl kanske? Vi är inte mer än det som sker oss.Ernaux suger i sig denna mans passion och ungdom som en svamp, men hela tiden spökar en känsla. Är det honom hon älskar, eller vem hon blir under hans kropp?En bok jag kommer spara i min bokhylla. Och det gör jag inte med många. Den andra boken jag läst är Judiths syster av Lise Tremblay.Först och främst - vilken underbar storlek på denna bok. Den får plats i den minsta av väskor och är så skön att hålla i.Judiths syster kom ut i Kanada 2007, men har översatts till svenska i år. Lise Tremblay räknas som en av Kanadas stora författare, och just den här boken har fått något av klassikerstatus och används i skolundervisning.Judiths syster utspelar sig under en sommar i slutet av 1960-talet i det fransktalande Québec. Berättaren är tolv år, och det är sommaren innan hon ska börja högstadiet. Hon och hennes bästa vän Judith driver runt i kvarteret, trånar efter killar, smygröker och håller sig sysselsatta medan alla håller koll på alla. Och så finns Judiths syster, gatans vackraste, som gått till final i en danstävling. Vinner hon finns chansen att bli bakgrundsdansare åt en kanadensisk popgrupp.Jag läste någonstans att det bokförlag får in mest, är manus från människor som tycker att de haft ett spännande liv eller en spännande släkt - och att det i sig skulle vara tillräckligt intressant för andra att läsa om.Det här är i någon mening just det. Men gjort med ett knivskarpt minne. Ett ögonblick i tiden: smaken av äggmackor med majonnäs, askkopparna hemma hos mammans väninnor fulla av king size Matinée-cigaretter, och det självhäftande cellofanet runt skolböckerna som bara barn med rika föräldrar hade råd med. Jag känner igen det från när jag skrev Mellan oss (som också handlar om att vara tolv). Börjar man skriva fram sina minnen, kommer fler efter varandra. Har mam riktigt tur kan man försättas i ett märkligt tillstånd där man återigen är tolv. Mamman i Judiths Syster finns hela tiden i bakgrunden: arg, gnatande, missnöjd. När jag har läst klart förstår jag att det är hon som är bokens kärna. En kvinna som försöker förändra sin dotters liv, så att hon ska slippa fastna i det kvinnoliv hon själv lever.Språket i Judiths Syster är minimalistiskt, nästan som en rapport. Jag vet inte om det var helt för mig, men säkerligen för någon annan. Det var i alla fall något särskilt med att kliva in i ett sextiotalets Kanada i småstadsformat. Den unge mannen av Annie Ernaux finns här.&Judiths Syster av Lise Tremblay finns här.
