Jag älskar när man blir helt borttappad av en bok. När man går runt och längtar till att få en tidslucka snart igen så att man inte behöver göra något annat än att absorberas tillbaka in i den världen. Lena Andersson tvåa till Egenmäktigt förfarande är så. Den heter Utan personligt ansvar och jag är kär i den. . Jag lyssnade på Lena Andersson i Värvet, där Kristoffer Triumf och Lena båda helt självklart kommer överens om att hon inte är en romantiker. Jag har tänkt på det så mycket sedan dess. För mig är Lena ingenting annat än just det. Egenmäktigt förfarande och Utan personligt ansvar bara vältrar sig i förälskelsen alla våndor, feelings och längtor. Ingen kan skriva såhär, bok efter bok, utan att noga studerat varenda liten kärleksmillimeter av livet. . Utan personligt ansvar handlar då om Ester Nilsson som går och blir komplett dödsförälskad i en idiot. Enkelt förklarat är det ungefär precis så. Denna idiot heter Olof Sten, jobbar som skådespelare och är gift. Hela boken är en kamp för att Esters hjärta ska få plats i honom, och han utnyttjar förstås det, om och om igen, och hon vägrar att förstå. . Trots vänner som ber Ester att sluta stå redo för honom när han behagar det, trots att dagar, veckor och månader går utan att han skiljer sig från sin fru, trots att han upprepande gånger gör slut på sms och ringer sedan som om ingenting har hänt - så längtar Ester hela tiden. Hon tappar aldrig hoppet. Det är förödande för ögonen kan jag säga. Man vill bara hoppa in i boken och dra henne därifrån. Men det är också stor igenkänning, i den där känslan när man tror att det som händer just nu bara är en liten dålig sak som snart ska gå över. Sedan börjar allt det bra. . Älskade den här meningen förövrigt. <3 . Utan personligt ansvar är alltså en fristående fortsättning av Egenmäktigt förfarande (<---länk till blogginlägg). Båda handlar om olycklig kärlek och båda handlar om douchebags, men jag tycker trots allt inte att de är upprepande. Gillade du ettan kommer du gilla tvåan lika mycket. Kanske till och med mer. Eller så känner jag bara så för att jag läste den andra senast. Och har du inte läst ettan går det fullkomligt fint att hoppa rakt in i Utan personligt ansvar ändå. . Allt som allt en fantastisk sak. . Translation. A review of a Swedish book I loved.
