Vi for upp med mor är den andra delen i Karin Smirnoffs trilogi om Jana som bor i en glesbygdsby någonstans mellan Umeå och Skellefteå. Jag tänkte att vi skulle tala om den denna torsdagseftermiddag! Jag läste den första delen Jag for ner till bror i augusti och blev helt tagen. Grät och grät. Karin Smirnoff har ett helt eget språk som jackar in själsligt. Del 1 handlar om när Jana flyttar till sin tvillingbror för att stoppa honom från att supa ihjäl sig (och mycket annat). I del 2 åker de tillsammans upp till deras mamma födelseort i Norrbotten för att begrava henne. Orten är djupt religiös och de som inte rättar sig i ledet hamnar utanför. Janas bror dras med in i sekten och Jana stannar kvar i utkanten för att försöka rädda honom (återigen). Hon flyttar in hos snickaren Jussi med de vackra händerna och tar jobb i den religiösa grundskolan. Där hemma finns John kvar, mannen hon förälskat sig i. Jag förälskade mig också i honom för övrigt. Tysta män med mörka ögon, vad är deras deal, vill bara försvinna in i dom. Jag for upp med bror är en av de absolut bästa böckerna jag läste i år, och uppföljaren Vi for upp med mor håller nästan lika hög nivå. Det här är en historia om våld och död men som beskrivs så eget och poetiskt att det är svårt att ta upp en ny bok efteråt. Läs ettan, läs sen tvåan, vänta tillsammans med mig på trean. Boken finns här och här.
