Jag har läst Gruppen av Sigge Eklund. Utkom nu i veckorna. Det är Sigge Eklunds femte roman och den första jag läser av honom. Gruppen handlar om den unga kvinnan Hanna som kommer till Madrid för att praktisera på Pradomuseet. Pradomuseet är ett konstmuseum i Madrid som innehåller en av världens främsta konstsamlingar. Fun fact: När Sigge berättade i podden om att han skrev en bok om en kvinna som arbetade på Prado trodde jag att han sa Prada. Tyckte det var så spännande att han skrev en roman om en kvinna som jobbade i en Pradaaffär. Otippat, tänkte jag.Hanna känner sig ensam och vilsen i Madrid. En dag får hon syn på två unga män och en kvinna i en folksamling som hon inte kan slita blicken från. Strax har hon dragits in i deras oemotståndliga bubbla. De lever ett fyrverkerisprakande tomtebloss-liv där varje dag ska fångas. Men den goda maten och det dyra vinet ska kosta. Gruppen har både kulturellt och ekonomiskt kapital - men Hanna är blott en fattig praktikant. Snart blir hon desperat. Det leder till att hon fastnar i en härva av lögner och felbeslut. Sommaren snurrar fort och Hanna är benägen att göra vad som helst - bara hon får vara med Gruppen. Har ni haft en grupp som Gruppen någon gång? Jag har haft punkttillfällen i mitt liv där det känts precis så. Och då syftar jag inte på det vräkiga jetsetlivet, utan tillfällen där man går rakt ut i vadsomhelst tillsammans. Då spelar det ingen roll vilken veckodag det är. Man utför sitt dagjobb med en hemlighet i bröstet att man lever på ett helt annat sätt ögonblicket man lämnar kontoret. Man är flera men på samma gång en och samma form, så nära och självklart och alltid i gränslandet till det livsfarliga. Det är luckor i tiden. Ibland så korta som några dagar, ibland en hel sommar. Eller höst. Jag läser Gruppen med dessa tidsperioder i bröstet. De blommar ut i minnet samtidigt som Gruppen aldrig sover, alltid röker, alltid dansar, aldrig vilar. Det här är mitt folk, tänker jag. Även om det var så länge sen nu. Jag läste ut Gruppen på två dagar i min säng efter att jag försökt läsa tre andra romaner som bara trampade vatten. Gruppen är en frisk fläkt, jag upplever den som rakt upp och ner berättarglädje. Den är som en medryckande rövarhistoria på en efterfest eller en äventyrsbok i vuxenkostym.När jag läst klart Gruppen tänker jag att jag börjar känna mig klar med alla dessa nyutgivna svenska romaner om tjugonånting tjejer som läser på skrivlinje och lider av psykisk ohälsa. Hoppas nästa romantrend blir äventyr.Har du svårt att komma igång med ditt läsande är Gruppen en bra kickoff-bok.Finns här och här.
