Jag har läst Hey Good Morning How Are You av Martina Hefner. En autofiktiv roman från Tyskland som 2024 vann The German Book Prize, ett av Tysklands mest prestigefulla litteraturpriser. Boken handlar om Juno som bor tillsammans med sin svårt sjuke man Jupiter i Leipzig. De lever i samma lägenhet men sällan i samma rum. Hon fungerar mer som hans vårdare än partner. Han har varit sjuk i femton år och blir svagare för varje dag som går. Nu orkar han inte ens skruva av korken på mjölkpaketet. Deras liv kretsar kring mediciner, pengar och rutiner.Om nätterna när Juno inte kan sova, ligger hon vaken och chattar med love scammers på instagram. Det är män från framförallt Nigeria som använder stulna bilder på attraktiva silverrävar och försöker lura medelålders kvinnor på pengar. Juno driver med dem. Hon ljuger tillbaka, hittar på historier, trollar dem tills de tappar tålamodet och kallar henne hora innan de blockerar henne.Men så dyker Benu upp. Han beter sig inte som de andra. När hon provocerar honom stannar han kvar. Han ger henne sin riktiga whatsapp. Och snart börjar deras nattliga samtal glida över i tankar om livet, rymden, existensen. Det fina med Hey Good Morning How Are You är hur spännande den är trots att nästan ingenting händer. Berättelsen rör sig mellan Junos lägenhet, hennes skärmtid och de praktiska detaljerna kring Jupiters sjukdom - men jag vänder blad efter blad. Benu är fåordig. Han sitter i sitt nedsläckta rum (elen stängs av vid elva i hans nigerianska by) och svarar på Junos långa utlägg om längtan och stjärnorna med typ "you're so funny". Det är som att relationen till stor del uppstår i Junos fantasi. Och det är kanske romanens verkliga ämne: inte scamming, utan projektion. När han väl öppnar upp sig och beskriver sin fattigdom lämnas hon alltid med känslan av att allt kan vara manipulation. Är han ärlig nu eller är det här en del av hans helt nya komplexa love scamming-plan? Hefter arbetar mycket med namn, vilket jag tycker om. Juno och Jupiter är det gudomliga paret i romersk mytologi: gudarnas drottning och himmelsguden. Det finns något väldigt fint i att människor med så stora namn lever ett liv som är så kroppsligt begränsat. Mediciner ska hämtas ut, hyran ska betalas, insekter flyttar in i insektshotellet på balkongen. Romanen rör sig hela tiden mellan det futtiga och det enorma. Junos åldrande kropp och det stora himlavalvet. Alla i boken bär namn från gudar eller mytologi.När jag slår ihop romanen undrar jag om den riktiga Juno och den riktiga Benu någonsin blev kära i varandra. Om de ägnade sig åt något mer framför de där skärmarna än ord. Romanen antyder hela tiden en intimitet som nästan känns erotisk. Varför nästan? Jo, för Hefter skyndar förbi den. Plötsligt har de börjat videosamtala. Plötsligt skriver han varje timme. Samtidigt upprepar Juno för sig själv att han aldrig kan bli någon för henne.I efterordet försäkrar Hefter att hennes verkliga kärlek är mycket större än den Juno har till Jupiter i boken. Jag förstår impulsen att skriva detta om nu romanen ligger så nära hennes eget liv. Det är synd. Romanen är som starkast när den rör sig mot det skamliga, men riktigt tillträde får läsaren aldrig.Hey Good Morning How Are You finns här.
