Filmtajm. Minns ni att jag påbörjat projektet: Sandra ser svenska filmklassiker. Idag rör vi oss in i sjuttiotalet: SLÄPP FÅNGARNE LOSS DET ÄR VÅR ÅR: 1975 C More En klassiker av Tage Danielsson med Lena Nyman och Tage Danielson i huvudrollerna. I biroller ses Gösta Ekman, Margaretha Krook, Ernst-Hugo Järegård, Hans Alfredson & Jan Malmsjö. Hela gamla eliten här alltså. Såg den här några gånger som barn men mindes inte så mycket. Filmen handlar om Frida och hennes namnlöse vän (Tage) som bestämmer sig för att kämpa för fångarnas frihet och andra chans. Det är ju ändå vår! Filmen är en politisk komedi med massor av fina detaljer och foto. Som Frida och hennes kompis hus där allt är anpassat till deras storlekar. Från dalahästar till Corn Flakes-paket. Lena Nyman är underbar som alltid alltid. Hon har det gulligaste utseendet jag vet? Hade jag gillat tjejer att jag varit stormkär. Filmen är tyvärr extremt tråkig och går knappt att se. Det är så mycket snubbelhumor, överskådespeleri och tok och trams att jag fick eksem. Betyg 1 av 5 JACK År: 1977 C More Visste faktiskt inte att Ulf Lundells roman Jack blivit filmatiserad. Den kom ut ett år efter att boken givits ut. Det gick tydligen undan förr i tiden. Filmen handlar om tjugofemåriga Jack som drömmer om att bli författare. Han bor i en stuga i Vitabergsparken, hänger med sina två bästa kompisar och röker gräs, dricker vin och går på fest. Kjell Bergkvist och Örjan Ramberg spelar förövrigt bästisarna. Här hänger de på Konstnärsbaren som ser nästan likadan ut då som nu ☺️ Shit pommes vad de röker, varenda karaktär har en cigg i mungipan i varje scen princip. Kolla här är Nytorget! Där jag bor. Skruttigt värre. Det som slår en när man ser mycket svensk film från förr är att oj oj oj vad skruttigt allt är. Trasigt och dant och smutsigt. Och filmen då? Jamen, pluspoäng för alla Stockholmsvyer. Det är otroligt mycket Stockholmsromantik och det kommer man långt med för min del. Huvudkaraktärerna är så jobbiga att man knappt står ut. Bröliga, störiga med grandiosa självbilder. Samtidigt med nån sjuttiotalig free spirit-idé som förstås bara gynnar de själva. Man fattar att 40-talistmännen inte är de enklaste i stan om det var coolt att bete sig sådär när de var unga. I det stora hela är filmen mycket seg och gör sig antagligen bättre som bok. Betyg 2 av 5 EN KILLE OCH EN TJEJ År: 1975 C More Nämen kolla här då, en film av Lasse Hallström! Vi hade den här filmen på video när jag var liten och jag tyckte väldigt mycket om den, vilket såhär efter att ha sett den nu känns något märkligt. Mindes inget förutom att Magnus och Brasse var med. Magnus och Brasse var väl lite Filip & Fredrik på sjuttiotalet kanske man kan säga? De gjorde alltså inte bara Fem myror, utan vuxengrejer också. Filmen handlar om slackern Lasse som är nyexad journalist men mest hänger på krogen. Filmen börjar med att han sitter i ett väntrum hos urologen där han får reda på att han har gonorré men inte en aning om vem han fått det av pga, ja, ligger runt en del. Han delar ut post på nätterna och förälskar sig i en tjej som bor i ett av husen. Han gömmer ett kärleksbrev i hennes tidning. Sen börjar de dejta. Återigen, otroliga Stockholmsvyer! Här har vi Hornsgatan och Hornsgatspuckeln. Filmen är gullig och handlar i princip om att vara singelkille i Stockholm. Man kan också se det som att det handlar om en tjej som blir ihop med en äkta mansbebis. Men jag kan ändå tänka mig att han inte direkt var ett unikt mansbebisexemplar 1975. Tur att tiden rör sig framåt. ☺️ Betyg: 3 av 5 MANNEN PÅ TAKET År: 1976 C More Den absolut första Beckfilmen kom ut 1976. Klart jag skulle se den! Bo Widerberg regisserar och Beck spelas av Carl-Gustaf Lindstedt, känd från bland annat mitt tidigare inlägg om sextiotalsfilm 🙃. Den här filmen räknas förresten som en av de absolut bästa som gjorts i Sverige. En man mördas med en bajonett (!) på ett sjukhus och Martin Beck och hans kompanjoner Gunvald Larsson och Lennart Kollberg tar sig an fallet. Det visar sig snabbt att det handlar om ett polishat som sedan eskalerar till en masskjutning på ett tak vid Odenplan. Ja, ska inte spoila mer än så. Sven Wollter är naken Kalle Anka-stajl och hånglar med Eva i Fem myror är fler än fyra elefanter. Även denna film har fantastiska Stockholmsvyer, mycket eftersom en stor del av Mannen på taket utspelar sig på ett tak. Tror inte att filmen hade räknats som en av de bästa vi har om den gjorts nu (...). Ploten är ganska rak om man jämför med berättelser i samma genre nuförtiden. Det är inga större "aha"-känslor helt enkelt. Ändå fin i sin sjuttiotalsdepp. Skrot och skrot, det är tydligen gamla Sverige. Betyg: 2,5 av 5 Tidigare inlägg: Sandra ser svensk film från sextiotalet
