Hur ser din bucket list ut? - Skriva en bok (alltså den behöver inte ens bli utgiven, bara grejen att man lyckas skriva så långt vore ju fantastiskt). - Ha en hund. - Bo på många platser i världen. - Bli kär igen. Typ så. Kommer inte på något mer nu. Men skrev såhär i en gammal frågestund när någon frågade vad man bör göra innan man dör, tycker ändå den funkar fortfarande också: Köpt baguetter på ett bageri i frankrike, silat vit sand mellan tårna, kysst en pojke man inte visste namnet på, vågat göra något ingen trodde att man kunde, åkt de flygande tågen i japan, varit så sjukt kär att ryggen blev helt varm och blöt när han satt bredvid, skrattat av stolen, köpt en dyr klänning som man använde en gång och aldrig igen, varit så högt upp att man kunnat se ut över en hel stad, drömt om något sedan gjort det, pussat någon över hela kroppen för att man tyckte om dom så mycket, klappat ett vilt djur, sagt jag älskar dig, gjort något lagom olagligt, längtat till havet (jag och filip pratade igår om att det är viktigt att längta efter det ibland), lyckats odla tomater, ätit två pizzor på raken, gått barfota en hel dag, ställt sig upp och sagt ifrån, känt sig sjukt jäkla nöjd. Bus eller godis? Bus förstås. Tror du på Gud? Nej. Vad tror du på? Mod. Ångrar du någonting i ditt liv? Ja. Jag ångrar att jag inte flyttade till LA och till Ludvig när vi var tillsammans. Någon borde ha gjort det, jag borde ha gjort det, försökt rädda oss och så. Sen undrar jag om du kan säga lite om hur du lyckas vara så positiv även i dåliga perioder? Men är jag det? Jag känner mig ganska destruktiv just nu. Bara dricker öl, äter dålig mat och röker för många cigaretter. Visst, jag skrattar kanske och dansar på olika på dansgolv. Och jag gråter inte längre. Och jag har på riktigt roligt också, därute om nätterna. Men jag bara orkar inte vara ledsen mer. Jag vill inte att han ska förstöra mer än vad han har gjort. Jag vill inte, jag vägrar gå ner mig själv. Jag måste räta på ryggen, fortsätta det här livet, se de bra sakerna. Han är inte värd mer än så. Jag är fucking värd mer än så. Men fasiken vad avdomnat det känns därinne i kroppen ganska ofta ändå. vilken är din favorit egenskap hos dig själv, samt vad gillar du mest hos dig fysiskt? Kanske gillar jag mest min det-ordnar-sig-attityd. Jag är nästan aldrig stressad över saker. Löser det inte sig på det ena sättet löser det ju sig faktiskt på det andra. Allt bra till slut liksom. Fysiskt gillar jag nog mina ben mest, de är långa fast jag är så kort. Vem var din förebild när du var 18 år? (du är min och många andras bara så du vet) Tack fina fina du. Linda Skugge var min förebild när jag var 18. Saker under huden, en sådan fantastisk bok. hej sandra du är så bra. hur gör man om man gillar någon och tänker på honom hela tiden och vill vara med honom och gosa och ALLT? GAH. <3 Säg det. Adda honom på facebook, försök träffa honom. Försök försök, funkar det inte har du provat och då kommer man lättare over honom för att man gjorde allt man kunde. hur vill du leva när du är sisådär fyrtiofem? Resa ofta, kanske bo på flera ställen, vara glad och klok. Vettig liksom. Vara gift med någon jag litar på och som älskar mig och som är smart och rolig. Och spontan. Ha pondus vill jag ha också när jag är 45. Vad hände egentligen med Nathalie? Vi växte ifrån varandra. Vad gör du en vanlig tråkig grå dag om du inte får gå ut? Oj, inte FÅR gå ut. Det låter farligt. Jag kollar på TV-serier och äter godis. är det verkligenverkligenverkligen omöjligt att bli ihop med sitt ex igen även om båda tycker om varandra fortfarande? Om båda fortfarande tycker jättemycket om varandra så tycker jag absolut att ni ska bli ihop. Känner du stor press på att vara skinny bland alla fräscha hipster-svennar där borta? Haha nej. Har du fått en 30-års kris än? Haha, tror inte det? Vet inte vad som skulle hända då, köpa motorcykel och skaffa vattensäng? Vad är det sämsta med Sverige? Vädret, mörkret. Bästa låten alla kategorier? Här är min spellista med mina absoluta favoritlåtar. umgås du fortfarande med supersöta filip? fattar ju liksom att ni inte umgås eftersom du bor i new york men har ni någon kontakt idag? Japp, vi pratar på Facebook kanske var tredje dag om allt möjligt. Han är så bra och fin. Bor i berlin nu! Går det någonsin en vecka eller mer utan att du hittar på något socialt, som middag, fest eller liknande? Om inte, varför? Nej aldrig, för att det är tråkigt att vara ensam. Om du fick rösta i det amerikanska valet, vem skulle då få din röst? Obama! Vilken tv-serie som utspelar sig i New York tycker du bäst stämmer in på ditt liv (Friends, Sex and the City och Girls eller någon annan)? Isåfall Mad Men möjligen. Jobbar ju ändå med reklamen. Absolut inte Sex and The City. Hellre Girls-tjejerna isåfall. Fast vill nog helst vara kompis med Joey i Vänner isåfall! Hur mår du nu förtiden? Du är så himlans smal. Hur mycket väger du? Jag mår okej. Lite bättre varje månad. Vet inte vad jag väger. Vet du om han läser din blogg? Det gör han. Jag är så svag för bruna labradorer och som jag ibland ser i dina inlägg så har din familj Vera som är just en brun labrador om jag har förstått saken rätt. Kan du inte berätta om henne, eller allra helst ha ett eget inlägg om henne med en massa bilder för hon ser så himla fin ut. Hon heter Vera och är 12,5 år. Har haft cancer lite överallt och älskar mat och att hoppa i vattenpussar. Hon är väldigt väluppfostrad och frågar alltid om lov genom att titta en i ögonen länge länge om hon får äta/hoppa upp i en soffa/springa genom en vattenpöl/bada. På vintrarna glider hon nerför backar på magen och om man frågar "Vad säger hunden?" så skäller hon. Om man gråter blir hon jättestressad och kommer fram och lägger tassen i ens hand. Hon är väldigt gammal nu och har inte längre någon ämnesomsättning, den har liksom gått sönder, så hon är väldigt väldigt tjock. Och har en tumör på ena tassen och hör inte så bra. Det tog flera dagar innan hon kände igen mig förra gången jag var i Sverige. Helt plötsligt en dag, en timme från en annan, blev hon överlycklig när hon insåg att det var jag som satt där i soffan. Milla och hon, alltså vår lilla tax, de har ett väldigt speciellt förhållande och när de inte har sett varandra på ett litet tag blir de så glada när de träffas igen. En gång för kanske fem år sedan fick hon en depression och satt bara i ett hörn och stirrade in i väggen i timtals. Hon fick gå hos hundpsykolog ett litet tag då, sedan blev allt bättre. Hon får köttbullstårta på sin födelsedag och om man viskar fredag i hennes öra blir hon helt till sig. Hon älskar nog fredagar mer än mig. Vera är väldigt snäll, väldigt hungrig och väldigt lat. En underbar liten person.
