Det finns en seriestripp med Katten Gustaf som jag tänker på ibland. I den har han släpat Jons bästa grejer och ställt runt sängen: kylskåp, TV, telefon, mikro. Det är en lyxkoja på en kvadratmeter och en armlängds avstånd till allt. En bild jag inte kunde titta mig mätt på som liten! Kanske för att det var motsatsen till att vara barn: en egen plats där man bestämde reglerna själv.När jag var i Florida 2019 besökte jag Ernest Hemingways hem i Key West. Där hade han gjort något liknande (fast mer återhållsamt). Han hade tagit husets vackraste rum - den stora salongen med fönster åt alla håll och en balkong som vette ut mot havet - och ställt sin säng där. En slags Hemingwaysk Katten Gustaf-stil, men istället för TV och mikro hade han den bästa morgonsolen, bästa kvällsolen, bästa utsikten över trädgården. Det var så självklart i sin enkelhet. Det är klart han ska vakna upp där.Jag tänkte på Bianca Ingrosso, som i en intervju sa att hon känner sig så ensam i sin stora lägenhet. Tänk om det är för att hon har ett helt rum enbart för att dricka sitt kaffe i? En matsal med ett dyrt bord där tjugo personer får plats, trots att hon själv sagt att hon aldrig lagar middag hemma. Precis innan jag träffade Björn hade jag börjat titta på större lägenheter själv på Hemnet. Mitt mål var en trea där det största rummet skulle bli mitt sovrum. Det måste ha varit min inre Hemingway och Garfield som gjorde sig startklara. I min Katten Gustaf-strip som är mitt liv just nu har jag TV i sovrummet. Det är kanske inte en jättestor grej för många, men för mig är det ett steg närmare att göra allt liggandes. Är jag ensam hemma gör jag det mesta i sängen. Äter, sover, jobbar. Jag behöver inte gå ut och jag behöver inte ens gå upp.Jag tror att så länge man äger grejer men inte forskar fram hur man själv vill leva, försätter man sig själv i ett vakuum. Ett kafferums-vakuum! Det är så lätt att glida in i att möblera som man tror att man ska och leva som man tror att andra gör. Göra plats för middagar som aldrig blir av och för gäster som aldrig kommer. Kanske borde Bianca ta sin enorma matsal och ställa en säng i mitten. Släpa dit sina viktigaste saker. Horisontell hedonism i sin finaste form.
