Frukostläsning kommer här. 9 upplevelser under corona av er till er. Del 1 här. Del 2 här. ▽ Insåg att om man håller i sitt nät samtidigt som man skakar ett träd i Animal Crossing så kan man fånga getingarna innan de biter en. ▽ Lyssnar på lunga efter lunga i ett litet luftvägs-mottag i Hammarfest, en kuststad i nordligaste nord Norge där jag precis fått min licens och den kunde ju inte komma mer passande. Igår gjorde jag och min kära patient, en gammal dame på nästan 80 år, segerdansen för att hon var frisk igen efter 3 veckors sjukdom. Jag, iklädd visir plast munskydd och gud vet vad. ”Du ser ut som en kyckling + astronaut” sa hon och jag skrattade och tänkte att det kan jag leva med när du mår bra och lungorna sjunger igen! ▽ Mitt under ett soligt morgonspring i Londons lockdown kommer en mycket liten och ännu sötare gammal tant utrusande i morgonrock från sitt lilla radhus och frågar: ‘Are you in a haarrry?’ Hon går sedan tillbaka in och kommer ut med sin hörapparat som behövde lagas med stadiga händer. Efter den var fixad sa hon att jag måste komma över på te när det här är över – och att nu har jag iallafall en historia att berätta! Så himla gullig. ▽ Jag är en person som bara varit olyckligt kär i alla mina dagar. Har inte en enda lycklig kärlek bakom mig, som ens fick vara fin och ljus ett tag. Men precis innan hela coronahelvetet tog fart så började jag träffa en gullig kille som kändes så mycket med reko än alla andra otaliga män som gjort revy genom mitt liv. Helt plötsligt vaknar jag varje morgon med hans bildsköna ansikte tätt mot mitt, får känna mig älskad och åtrådd, omhändertagen och utmanad. En pandemi kan tydligen dra upp hastigheten på kärlek för helt plötsligt är han hela min vardag. Och man ska ju inte träffa massa olika folk för mycket som jag själv jämt gör, så jag vältrar mig i att jag får lov att bara vara med honom utan att behöva skapa utrymme för just nu är tid allt jag har. Varenda dag är han vid min sida. I en bubbla och värld som bara är vår. Det känns surrealistiskt men det är precis allt jag kunde ha önskat mig under en pandemi. Enda kruxet är att han inte kan träffa mina vänner än men på något sätt känns det överkomligt. ▽ Första gången jag var med i ett sånt här blogginlägg hade jag precis träffat och blivit kär i en kille. Andra gången, fem år senare, skulle vi precis gifta oss. Och nu, ett år efter det, så väntar vi en dotter i september. Definitivt det bästa som hänt mig på sistone! ▽ Tog kaffetermos och gröt ned till Rålis för frukost i solskenet, så seglar det förbi en friggin utter i vattnet tre meter ifrån mig!!! Heja naturen!! ▽ Ramlade av min häst och bröt nyckelbenet, samma dag pillade killen jag gillar ut grus ur mina öron. Insåg där och då att jag var kär. Vi spenderade några fantastiska veckor ihop och han sa att han ville dela hela sitt liv med mig. För att ångra sig en vecka senare. Det fina i det här, är att jag vågade falla och blev kär. Det gör ont, men ändå 100% goals att för första gången våga ▽ Fick nya grannar i lägenheten bredvid min och ett par dagar senare fick de hem en GOLDEN-VALP! Helt färsk o pluttig o liten. Jobbar hemifrån så nu ser jag den 750 ggr om dan när de är ute o kisstränar. Den kan inte ens gå i koppel! bara så tramsig <3 ▽ Detta kul hände: Under några veckor träffade jag en kille som var fruktansvärt snygg men tyvärr, visade det sig med tiden, också ganska tråkig. Så vi slutade ses. Jag sörjde, saknade honom och hans otroliga utseende, och saknade kanske framförallt hans goda kroppsdoft. Även efter att vi hade slutat träffas kände jag den där doften då och då och drömde mig tillbaka. Så en dag insåg jag att… det var jag själv som luktade så? Jag hade gått runt och varit förälskad i min egen kroppsdoft. ◇ image source.
