pics 1 2 3 För att fördriva tiden när jag sitter på tunnelbanan, i långa möten, väntar på bussar som aldrig kommer eller pasta som inte vill koka klart brukar jag tänka på hans axlar. Hur gott de luktar när jag lägger mig bredvid honom i sängen. Hur fina de är i linne när han rakar sig på morgonen. Hur vackra de är över och under mig och mot mina egna axlar och mellan mina tänder. Och när jag säger det till honom svarar han alltid: Du kan få dem. De är dina.
