På senaste tiden har jag ätit olika saker som får högsta betyg av mig, alltså fem av fem poäng. Jag är väldigt sparsmakad med mina femmor, som ni vet, så det här är en stor sak i det universum där jag pågår. Först ut har vi den här gräddbakelsen med hallon. Det var min önskefrukost till min födelsedag. Gräddbakelser är som tårtor fast utan den tråkiga vaniljkrämen och den äckliga banankrämen. Nästa rätt som får fem av fem: kantarellpasta. Det var min önskemiddag på min födelsedag. Tänk att min födelsedag liksom pågår i inlägg efter inlägg här på bloggen.Ja, detta var alltså bakissöndagen efter att jag firat med mina kompisar. Aka min actual födelsedag. Björn lagade kantarellpasta med grädde, sidfläsk och färsk pasta. Kantarellerna hade knaprig yta vilket gör hela grejen. Här har vi grekisk citronsoppa med kyckling. Rätten heter Avgolemono.Det var @Klaras.Antikvariska som lagade den i en reel. DING DING DING!Vad var det?Jo, det var min hjärna som unlockade ett minne från 2011. Jag bodde bredvid en grekisk restaurang i West Village och beställde den här soppan ofta. Syrlig kycklingsoppa som blir gräddig och redd med hjälp av ägg. Det är så enkelt att laga, ät den för guds skull, resten av året. Björn adderade selleri för crunch. Förutom avgolemono lagade Björn Char Siu förra veckan. En kinesisk rätt där fläskkarré marineras i en sockrig marinad i 8 timmar, rostas i ugnen och penslas lager på lager tills den får en karamelliserad, knäckig yta. Så blank att det voro rubiner. Åts med blancherad pak choi och klibbigt ris. Min sista fempoängare är egentligen för bra och borde gatekeepas. Men Lidl har fått in Pez-glass. Den smakar som en dyr meyer-lemon, slickad av hundvalpars gräddiga tungor och en marängpaj i motljus på Amalfikusten.