Även om det var ett tag sedan nu så kanske ni minns att vi har temaveckor i mat hemma hos oss under föräldraledigheten. Här nere har vi bara haft en enda (hittills) men självklart den enda rätta: Tema Frankrike.Den franska matens ledord har många likheter med den svenska husmanskosten: man gör från grunden och det ska ta tid, det är mustigt och mycket smör. Vi gick rakt in i den franska matlagningen utan att blicka bakåt kan man helt klart säga: En dag kom Björn hem med kaninlår. Av den gjorde han kanin i lavendelhonung. Tog typiskt franskt lång tid: först marinerades köttet med honung och färska örter och vitt vin i ett dygn. Sedan fick den brynas snabbt och sedan kokas i gryta i flera timmar i sin marinad. Serverad ihop med kokt potatis och oliver och ännu mer örter. Mina känslor kring att äta kanin? Ingen större fara, äter man djur tycker jag det är märkligt om gulligare djur skulle vara sämre. Djurhållningen är väl ändå det viktigaste om man gör det valet. Det här var hur som helst väldigt gott och smakade som en fransk lång söndagskram. Den andra rätten var tartiflette. Björn hade hittat ett recept i Sébastien Boudets kokbok som verkade jättegott, typ som en lyxig äppelkaka fast med potatis och ost. Tyvärr skulle den helst stå över 12 timmar i ugnen och det var vi för hungriga för så det blev istället en mer vanlig, traditionell tartiflette. ... som visade sig vara en enorm grädd-och-bacon-och-lök-och fett-späckad potatisgratäng, ihop med ett halvt kilo smält reblochonost. Supergott om man gått 2 mil i snöstorm. Inte helt perfekt som huvudrätt när det är vår på rivieran hälsar vi båda. Ett recept jag önskat mig: helstekt kålrot i ugn. Inte så komplicerat egentligen. Tvätta en kålrot och skär skåror. Häll på massa brynt smör. Lägg den i ugnen. Ös den ibland och låt den stå inne tills den är mjuk innuti (det tar LÅNG tid obs). På med örtolja och citron. Ät. Somrigaste rätten i denna temavecka: fransk potatissallad med dijonaise, oliver och perfekt kokt ägg.Egentligen skulle det också bli en löksoppa men det har varit så vårigt och så mycket goda primörer att äta överallt att det inte riktigt kommit loss. Vi sparar den för en rainy day.
