Jag läser just nu den något märkliga boken Kartan och landskapet av Michel Houllebecq. På sidan 122 fastnade jag för ett stycke där en av karaktärerna sörjer tre perfekta produkter han konsumerat under sitt liv. Jag vill också sörja i ett blogginlägg, tänkte jag. Och så blev det. photo: frankie marin 2014 köpte jag en skepparkavaj på J. Crew. Djupt blå med stora slag, guldknappar och perfekt i axlarna. Och i rätt längd också, så att till och med ens kortaste kjolar fick titta fram lite. I fem års tid fick skepparkavajen hänga med på nästan alla äventyr. Varje vår lämnade jag in den för kemtvätt & avnoppning. Och sedan på igen när löven gulnade. Men efter fyra år försvann inte nopprorna (märkligt ord btw). Tråden i tyget började lossna. Och på ärmarna råkade jag få målarfärg en gång när jag lutade mig mot en vägg. En dag sa min mamma att nu får du hitta en ny skepparkavaj, Sandra. Du kan inte gå runt i den där deppiga saken. Så vi tog farväl. foto: Isabella Ståhl//Studio Emma Svensson Nu har jag en ny liknande, i ett mycket bättre material dessutom och varmare. Men det är nåt med den där skepparkavajen från J. Crew. Vi hade nåt, jag och den. 2010 köpte jag en rutig skjorta. Som tio år senare fortfarande myser runt i min garderob. Märket Boy by Band of Outsiders finns inte längre. Men de gjorde herrskjortor i damstorlek i perfekt snitt!! Äger två som jag sliter med hälsan. Den passar till allt? När passar den inte, säg det. När skjortan dör har jag garanterat använt den i alla fall 200 gånger. Det är den värd. Men tills dess tar jag med den vidare in i tjugotalet förstås. Det tredje och sista plagget. Ja, det finns absolut inget annat plagg utöver min American Apparel-kjol. Använd flera gånger i veckan i tio års tid. Det är på gränsen till inte okej, jaja jag är medveten om det också. Men ja ba gillar den så mycket?! Det är en plisserad omlottkjol som egentligen når ner till knäna, men jag har kortat den. Samma kjol har inte klarat sig alla tio år. Den har bytts ut 4-5 gånger kanske. Men det var länge sedan American Apparel tillverkade kjolen, så jag har köpt nya ex av bloggläsare. För tillfället har jag en svart och en blå. Den blå är snart död. Den svarta kan jag nog färga om och byta knappar på så ska den nog klara sig ett tag till. Så jag förstår verkligen karaktären i Kartan och landskapet. Vissa klädesplagg upphör en dag att vara plagg och blir istället en del av ens personlighet. 💔
