Jag, Björn och Didrik var i Sanremo, en liten italiensk hamnstad över helgen. Häng med på vår fredag och lördag. Vi gjorde oss fina för en dag på stan. Jag hade italiensk tischa från Fiorucci. Men först hotellfrukost. Man mår så bra av att hänga i såna här tårtrum. Alfred Nobel bodde en tid i Sanremo och hans gamla hem är nu ett Alfred Nobel-museum. Vi gick dit.Tyvärr var det otroligt värdelöst, tomt och utan själ. Detta hörn var det enda fina. Fanns i alla fall många tomma ytor för bebisen att krypa av sig på. Men inte deppade vi nej nej. Vi gick ut och köpte en röd ros till Björns jeansjacka. Sedan åt vi lunch på A Cuvèa som vi hade läst hade ypperligt ligurisk pasta pesto. Det hade dom, med bönor och potatis. Efter lunchen tog vi en promenad hem, sov middag och matade Didrik. Han har blivit besatt av sin egen spegelbild, vill bara pussa den. Vi blev rekommenderade av min kompis att ta en drink på Hotel Royal, Sanremos flådigaste hotell, så det gjorde vi mot kvällen. Tog en selfie till vykortet. Vi skickar vykort lite här och där till folk ibland. Vi köpte en solfjäder i en vintageaffär. Och lokaliserade Sanremos enda naturvinsbar för ett glas gott naturvin. Klockan åtta hade vi bokat bord på spaghetterian Il Mulattiere. Extremt gulligt var det där. Jag åt en mycket bra svamppasta. Och vi turades om att dra bebin upp och ner för de kringelkrokiga gatorna tills han somnade. Ett mycket trevligt middagsbord. God morgon nu är det lördag. Jag vaknade först och Didrik och Björn sov till klockan nio. Gick ner själv till frukosten, läste ut min bok och åt olika roliga saker. Exempelvis denna donut med blåbär. Solkräm på det och så var det dags för vårt sista strosande i Sanremo. Vi besökte matmarknaden och tittade på parmesanhjul och basilikas stora som träd. Efter det lunch på La Ciotola som vi gått förbi varje kväll och tänkt mmm va mysigt. Jag åt tortellinis. Efteråt fick Didrik banan i en sval butik samt en stund alone time framför spegeln. Och så var det dags att resa tillbaka till Frankrike igen.
