Glad lucia! Välkommen till två mycket regniga dagar i Porto. Det var onsdag och det var torsdag. Vi låg i sängen och filosoferade under onsdagens förmiddag. Jag hade mörk ögonskugga, för det kändes som en sådan dag. Förut hade jag det jämt. I alla fall sprack solen upp till slut och Björn och Didrik drog ut. Jag stannade hemma och tvättade och jobbade. De kom tillbaka mot eftermiddagen och då begav vi oss ut på stan allihop. För att äta på restaurang! Jag vet inte om man tänker på det eller inte när man läser bloggen just nu, men vi har ätit ute på stan på kvällen en knapp handfull gånger. Didrik vill sova vid 19. Men på onsdagen slog vi på stort. Vi valde ett ställe nere vid hamnen som såg mysigt ut och som enligt tripadvisor var "family friendly". Det var mest snacks som serverades tyvärr, men det var mysigt ändå och vinet var gott. Vi tog tapas på ett ställe på vägen hem och bebin sov och det var en fin stund. Torsdagen var vår sista dag i detta boende. Jag hade tröja i merinoull och en ny cardigan som jag hittat på stan. Vi gick långpromenad i regnet. (Jag hade ryggsäck med min dator för att jag satt på ett café en stund med datorn, varsågod för info) Hur som helst hade vi bokat bord på en koreansk restaurang: Siktak. Det var gott mysigt trevligt! Ett porto-tips. Åt kastanjer och det har jag aldrig gjort förut, mycket gott. När vi var påväg hem sprack solen upp och vi satte oss på en uteservering och det är inte fy skam att få göra i december.Ja, det var ett litet vykort från mig till er i all sin enkelhet. Nästa gång blir det mer fart. Vi ses när vi hörs.
