Lite konsumtion från den senaste månaden. Bara söta saker.En bra grej med att ha barn är att man kan köpa saker man själv vill ha men inte vet varför. "Kan jag få de här suddgummina mamma?""SJÄLVKLART kan du det!"Hur skulle jag kunna lämna en väska, en pennvässare, en tejp, en häftapparat, en bok med pennor, skor och en sax, allt för 9 euro!) kvar i butiken? Eller en elegant nyckelring! Äntligen kan man samla sina nycklar på ett snyggt sätt. Från Merci i Paris. Den här har jag redan visat. Köpte en print i museishopen på Petit Palais. Så skönt att vila. Jag tycker mycket om fotlänk. Jag har en jag aldrig tar av. Fint till sandaler, sneakers, strumpbyxor, baddräkt, allt.Sezane hade en med pärlor, så jag adderade den till samligen. Kände mig fin i den i säkert...två dagar? Pärlorna var trädda på tråd. Det krävdes ju bara att jag råkade peta in ett finger där när jag skulle knyta upp skorna så flög alla pärlor all världens väg.Tur i oturen hände detta när jag bodde på Nobis Hotel. Och Nobis ligger mittemot Edblad på Norrmalmstorg. Jag traskade dit och sedan dess har den här fotlänken bott på min fot istället. "Mamma kan jag få den här siffergrejen?""SJÄLVKLART ska du ha en miniräknare i åttiotalsfärger, det är exakt vad vi behöver." Badkulor var en stor del av att växa upp på nittiotalet. Det gav man bort på kalas i lösgodispåsar. Man hade dem i fina burkar i sitt fönster så att ljusen fångade dem, och man hade minst två i badkaret när man badade. Nu är det svårt att ens hitta badkulor. Men de här från Merci har jag köpt flera gånger till Didrik. Han älskar elefanter. Min senaste konsumtion skedde på en loppis på Ornö. Hade ingen skål att lägga viktiga saker man har på sin byrå. Det blev detta fatet för tjugo kronor. En parfym, carmex, min klocka, öronproppar och en hårklämma.
