Jag fyllde femton år 1999, det sista året på nittiotalet. Jag var okysst, Linda Skugge var min husgud och mina cd-skivor förvarades i en stulen kundvagn. Jag hade eget telefonnummer till mitt flickrum, hette antagligen på poesiforumet sockerdricka.nu och årets sommarplåga var Mambo No. 5. Min högsta dröm i livet var en egen pojkvän. Om jag bara fick en pojkvän skulle verkligen allt bli bra. Och gärna bröst också. Men sen! Absolut nöjd. Jag och mina två bästa kompisar hade timslånga telefonsamtal om en parallell verklighet där vi blev bjudna på fest, hånglade med killar i lugg och baggy jeans och hade bröst som såg snygga ut i åtsittande vita t-shirts. Snart skulle jag börja nian och då kunde vad som helst hända. Kanske skulle det också göra det. På min Lunarstormprofil stod ett låtcitat: "Om man är över femton vårar finns inga känslor kvar." Tjugoen år har gått och idag är det inte jag som fyller femton år, utan min blogg. Är hon lika tonårspretentiös och längtande som jag var? Jag hoppas det! Alla behöver vi gå igenom den hariga men gränslösa period som innebär att vara femton. Även om man kanske bara är en plats på internet som består av kod och ettor och nollor. Året 2005 är otroligt länge sen. Jag var bara 20 år gammal när jag registrerade niotillfem.blogg.se. Knappt ingenting hade hänt, jag tog mina första steg in i vuxenlivet med en blogg under armen utan att veta att den skulle flätas ihop med mitt liv på ett sätt som inte går att föreställa sig. Sedan dess har jag skrivit här varje dag. Mitt vuxna liv är så noggrant dokumenterat som om jag vore mitt egna experiment. Alla kärlekar, alla uppbrott. Utbildning, skolavslutning, första jobb, nästa jobb, flytta utomlands, flytta hem, följa drömmar. Och allt där emellan. Det går inte att summera ett liv men det går att skriva en blogg. Jag brukar tacka er under de här årliga födelsedagsinläggen. Tacka för att ni läser och för att ni finns och för att ni klickar er in här. Men idag på femtonårsdagen vill jag istället säga varsågoda! Varsågoda för nyckeln till min dagbok. Varsågoda för över 7000 inlägg (7009 för att vara exakt). Varsågoda för mitt hjärta i handen. Femton år är ett helt liv när man bara är femton år, men långt sedan förstår man att allt spännande händer efteråt. Alla känslor finns kvar efter femton vårar, det vet jag nu. Häng på, så ser vi vad som händer.
