Det är julafton. God jul alla skruttar därute. Hoppas ni har det bra och har ni inte det, går det också bra. Julafton är som sagt bara en dag av 365. Förra julafton hade jag just återupptagit mina antidepressiva och började få något slags lugn i att oron i bröstet kanske skulle försvinna. Min bebis var två månader och jag kände mig ännu mörbultad av bebisskapande och läckande bröst och allt var det är. Visste ni exempelvis att man blöder och blöder i flera veckor efter att man fött barn? Var så utled på det, på att blöda. Och Didrik, han var bara en liten prick, kolla: ❤️Den här julen känner jag mig gladare men också kanske tröttare än någonsin. Jag är så färdig med att vara hemma med min bebis varje dag nu. Jag är så redo för nästa år. Men just idag är det all about family som gäller för oss. Vi ska styra kosan mot Sturehof och min familj och lunch och alla ska få portugisiska presenter.Och i övermorgon åker vi till Borås och Björns familj och gör om allt igen! : )God jul vi hörs när vi hörs.Nää jag skoja bara såklart vi hörs som vanligt imorgon klockan 05.00.