Julafton. En vecka kvar av 2024. Min förkylning har äntligen gått över. Detta är dagen då jag ska drapera mig i svart sammet från topp till tå. Kanske ha en glitterögonskugga? En liten röd läpp? Det är skönt att min familj inte har traditionell jul längre. Klockan ett ska vi äta lunch på restaurang. Jag ska promenera till Sturehof i vinterkängor, byta om till en sammetssko, beställa mig en krabba, dela på lite pommes med Didrik. Citronsorbet, kaffe på maten. Ångestfritt och livsbejakande är julafton på restaurang. Jag hoppas jag får fira varje jul till mina sista dagar så.Mitt nyårslöfte 2024 var att ha mitt livs bästa år hittills. Farligt nyårslöfte jag vet haha. Men också en bra anledning att alltid säga ja tack! under årets gång.Så här i backspegeln skulle jag inte säga att det var mitt livs år, men helt klart ett av de bättre. Varje månad var någon gång jättekul och lite pirrig. Jag har skrivit en hel pjäs! Jag har haft en jättestor fest i ett rosa slott! Jag åkte till New York första gången på fem år! Jag förlovade mig!Inuti mig finns en motor som jag under vissa år kan känna nästan fysiskt - en slags fullkomlig närvaro, en vibrerande rytm av att vara precis där man ska vara. Att man är stadig, onåbar, levande. Vissa år har motorn blivit åtdragen åt fel håll. Visst, man har kraft, men den är missriktad. Ibland till och med giftig. Andra år har motorn småputtrat sig fram. Det är okej, bara inte så minnesvärt.Sen jag fick barn har motorn legat under lock, varit i vila. Det var så mycket annat att tänka på - få en bebis att överleva, förstå vad ett moderskap är, lösa en relation när ett barn plötsligt är i bilden.Men i år kände jag den äntligen fysiskt igen. Det låter möjligen lökigt. Men denna motor är min livs ledsagare. Den är som känslan av en riktigt bra musikal - man är nipprigt uppfylld i bröstet och tårna. Glöd som rinner ur händerna.Det här inlägget blev lite spretigt. Det är för att jag inte har en dator, så jag skriver på volley, för mina anteckningar ligger nån annanstans. Men härligt med en blogg på volley ibland! Hoppas era motorer bränner in i 2025. Mitt nyårslöfte kanske ska bli att gå på mer musikal och dansa mer.GOD JUL!
