Jag har alltid tänkt att mitt liv går i cykler om tre år. Efter tre år händer alltid någonting - Det är dags för något nytt. Har sett det här i mitt huvud som standard, men inser att alla kanske inte tänker så? Tänkte ge er alla mina livs cykler så som jag ser dom framför mig: 3-6 år Första biten av personlighet läggsMellan de här åren upptäckte jag berättandet och började skriva, först med hjälp av andra och sedan själv. Jag ville bli författare när jag blev stor. Jag var mycket kär i Stålmannen och jag har sedan dess sökt honom i alla män jag älskat. Det finns ett tydligt band mellan alla mina pojkvänner och kärlekar och det är Clark Kent.Jag var ointresserad av klänningar & prinsessor men klädde gärna ut mig till superhjälte och polis. Uniformer har alltid varit min svaga punkt stilmässigt. 7-9 årEnsamheten. I lågstadiet var det hård jargong bland flickorna i min klass. Det var utfrysning och tjejbråk. Man fick bara vara två och två. Jag grät mig till sömns under vissa perioder. Jag hade svårt att hitta min plats. Mina föräldrar skildes när jag var sju så det var rörigt hemma också. Mina dagboksanteckningar från dessa år är ledsamma.Jag är på många sätt en ensamvarg och det tror jag började rotas här. 10-12 årMina bildande år! Här var mitt stora intresse böcker och att lära mig saker. Jag intresserade mig för filosofi (Sofies Värld öppnade nog mångas filosofihjärtan) och jag läste det mesta av Jane Austen. Jag förde noggranna noteringar av mitt läsande. Jag hade ett fanzine om poesi och jag skrev för skoltidningen. Jag lärde mig koda och skapade hemsidor (om Vänner, Spice Girls och olika quiz). Jag började skriva "på min stora roman" 🥴. Har tyvärr inget minne av vad den handlade om. Jag fotograferade, klistrade in i många väldokumenterade fotoalbum, och gjorde scrapbooks med citat och bilder. Jag skrev låtar på mitt piano och spelade in med mikrofon och jag lånade min föräldrars videokamera och gjorde tv-program på stan. Hade bloggar funnits hade jag definitivt startat en. 13-15 årLängta bortDen enda jag ville när jag var 13, 14 och 15 var att inte vara 13, 14 och 15. Jag ville vara sjutton, arton år och ha bröst. Jag var kär i en ny kille i veckan och längtade till allt som skulle hända sen. Jag var otroligt kär i kärleken. Min största dröm i livet var att bli kysst. Blev tyvärr inte det under något av dessa år. Tänkte på killar 99% av dygnets vakna timmar. All poesi som jag skrev blev plötsligt mycket sorglig. 16 -18 år Andra biten av personlighet läggs. Under gymnasieåren hittade jag så mycket jag letat efter. Kompisar som tänkte som jag, musik som lät så som det kändes inuti bröstet. Skunk.nu, svart snedlugg, indieklubbar, Morrissey, Håkan Hellström och pandatupering. Korta små kjolar, randiga tröjor och starköl på burk. Lucky Strikes, rörinteminlugg, Emmaboda, Hultsfred, Roskilde. Ceasars Palace, Smiths och Bad Cash Quartet. Candy Box, Metropolis och Babasonic. Blandband, hångla med allt som rör sig, fotoautomatbilder, sockerdricka.nu och lEdsenGliTteRfliKKa. 19-22 årPluggåren. Jag studerade under tre år eftersom mitt liv levs i cykler om tre. Ett år på kulturvetarlinjen: först bastermin och sedan en termin genusvetenskap. Därefter kom jag in på reklamskolan Berghs och studerade till copywriter i den tvååriga utbildningen. Under dessa år togs de första stapplande stegen ut i vuxenlivet: jag flyttade hemifrån, jag fick min första pojkvän Tobias som jag också bodde med. Jag startade även bloggen under dessa år. Men på många sätt var jag fortfarande bara en fortsättning av mitt tonårsjag.Något låg och pyrde men hade inte tagit fart än. De här åren köpte jag nästan inga kläder, gjorde av med otroligt lite pengar och reste nästan ingenting. Åt ingenting heller gjorde jag, på ett deppigt sätt. Allt var liksom på nån form av lågintensivnivå, även om åren var intensiva. 23-25 årReklamåren. Om åren innan varit i dvala så blommade dessa år. Jag jobbade på reklambyrån Garbergs i tre år och dessa år la grunden för mitt vuxenskap. Här träffade jag nästan alla jag känner nuförtiden. Här blev jag lika kär i vänskapen som jag varit tidigare med killar. Jag fann en clique jag kände mig trygg i, jag hade knasig seriefigurstil, jag var väldigt kär och jag blev känd som niotillfem under de här åren också hehe. Under dessa år blev jag stor. 26-28 årNew York Jag tröttnade på allt och drog till New York i drygt tre år. Jobbade på amerikanska, lärde känna nya människor, upptäckte andra delar av min personlighet, blev rätt bra på engelska och förstås kär i nevvan. Att flytta utomlands är det bästa man kan göra för sitt långsiktiga välmående. Man dras upp ur sina rötter och behöver förstå sig själv i nya sammanhang. Jag fick nya kompisar, blev singel, vågade massor. Blev modig. 29-31 årTredje biten av personlighet läggs. Jag säger upp mig från reklambranschen. Jag flyttar från New York till Paris. Jag flyttar hem igen. Jag ger ut två romaner. Jag köper min första lägenhet. Jag börjar med bara mina saker på heltid och så har det varit sedan dess. Under dessa år börjar jag göra det jag verkligen vill göra med mitt liv: skriva. 32-35 årVilsen. Det kändes som det alltid var vinter under dessa år? Var med om ett stormigt break-up som jag än idag fortfarande känner att jag inte har något helhetsgrepp om. Blev singel flera gånger om. Började äta antidepressiva. Kände mig ofta nedstämd. Festade mycket, dejtade mycket, pratade om livet med stora förvirrande ord med mina vänner (som upplevde samma existentiella förvirring). Reste iväg en del själv, till Tokyo och till Paris i längre perioder. Kände mig aldrig särskilt grundglad. Även om det fanns många sprakande ljusglimtar såklart. 36 år och framåt -Nedmontering och uppmonteringsår. Jag lämnade typ allt gammalt bakom mig och nästa steg i vuxenlivet började gro: jag träffade Björn och blev så jävla kär. Det kom en pandemi och mitt kompisgäng krympte till de mest centrala, stadigaste vänskaperna. Jag blev gravid och slutade gå på klubb och rejv och efterfest. Jag flyttade från min lägenhet på söder till Gamla Stan med Björn. Jag började skriva seriemanus. Jag blev mamma. Nästa år är det en ny cykel som ska skapas! Undrar vad tusan som ska hända då?Kul å leva!!!!
