- Vet du om att du har en väldigt omodern frisyr? sa den franska frisören till mig förra veckan.Vafalls, undrar ni. Du hade väl frisörtid i april? Ja, det stämmer. Men efter att jag hade skrivit ett blogginlägg om min utväxt kände jag bara att… nej. Nu måste jag lösa det här. Och bokade en ny tid.- Jag hade ingen aning om att min frisyr var omodern, svarade jag. Berätta allt. Tout de suite.Hon tog fram en handspegel så att jag kunde se bakhuvudet.- Ser du? sa hon.- Jag ser inte, sa jag.Hon höll upp en rak handflata vid slutet av mitt hår.- Ditt hår är klippt i en rak linje. Look at the French girls on the street! Ingen har så längre.- Hur har de då?- Deras hår är klippt som ett U.- Jag beställer ett U, sa jag. Ögonaböj.- Bra val.Hon la tillbaka handspegeln i en låda.- Och sen… angående färgningen… började jag.Hon höjde ett pekfinger.- Ingen färgning!- Ingen färgning? Slingor?Hon skakade på huvudet. Icke. Det skulle visa sig att min nya frisör inte tyckte att jag skulle komma tillbaka för färgning i april som den tidigare frisören sagt, utan i juni. - Men du måste göra något åt färgen. Ser du att jag har blivit gulhårig?Hon drog fingrarna genom mitt hår.- Jag ser det. Not so classy.- Not so classy at all, sa jag.Hon tog fram en karta med toningsfärger och pekade på en grårosa hårslinga.- Jag ska lägga den här toningen i ditt hår.Jag drog slingan genom fingrarna. Den var verkligen grå.- Är du helt säker? - This color will make you look chic and exclusive.Hon spände blicken i mig:- Do you want to look chic and exclusive?- Det enda jag vill.Två timmar senare gick jag därifrån med min chica U-formade klippning och ett lugn i kroppen. Det finns nämligen ingenting som gör mig så foglig och mjuk som auktoriteter som värderar sin auktoritet.Denna franska frisörska - henne ska jag vara trogen så länge jag bor i Paris.Och hon har rätt: alla tjejer på stan har U-hår.
