Min mest minnesvärda valborgsmässoafton var när jag var sexton år och hånglade med fem killar på en och samma kväll. En på väg dit, en på balkongen, en i köket, en bakom en gardin, en i vardagsrumssoffan. Finns det något mer pirrigt än att vara tonåring på valborg? Jag och mina tjejkompisar tipsade varandra: Den där är bra på att kyssas om du blir sugen sen. Så oskuldsfull i sin stökighet var mitt år som sextonåring, när man blev full på tre folköl och på sin höjd vaknade med ett sugmärke på halsen. Som vuxen är valborg ingenting särskilt alls i mitt liv. Gjorde en sökning på bloggen på ordet och fann bara fyra små fattiga inlägg där inte ens en majbrasa ingick: 2009 spelade jag kort och drack öl. https://vimeo.com/23153031 2011 var jag på födelsedagsfest i New York. 2013 var jag i Frankrike med min mamma. Jag badade. 2018 åt jag mac&cheese hemma hos Nina. När jag var liten trodde jag att man firade valborg för att kungen fyllde år då. Men det var ju tydligen bara en slump att det är så. I år kommer jag inte göra något särskilt alls heller. Förstås. Kanske bjuder jag hem en kompis eller två till min balkong och skålar för ljuset och våren och löven. Den sker ju därute, varje år, vad som än händer. 🌱
