När jag var 22 år gick jag sista året på copywriterlinjen på reklamskolan Berghs. Under november hade man en månads praktik. Det här var under en blomstrande högkonjunktur och det var byråerna som uppvaktade oss istället för tvärtom. Alla i klassen visste att när man gick ut hade man ett jobb säkrat: det handlade bara om vilket man skulle välja. Ofta fick man jobb på byrån där man hade haft sin praktik.Därför var det inte särskilt välkommet när jag sa att att ville göra min praktik i New York. Då skulle ju vissa byråer bli utan praktikanter! Flera i min klass ville samma sak och när november kom åkte åtta personer utomlands för att praktisera i New York, Paris, Singapore och Amsterdam. Jag och min kreativa partner hade fått praktik på båda byråer som vi hade sökt i New York. Vi tackade ja till båda två för att praktisera två veckor på vardera. Den ena byrån var en liten gerillabyrå. Gerilla är mer eller mindre en utdöd reklamform som innebär att man gör ”olaglig” laglig reklam, typ graffiti på en vägg eller 2006 års mest populära och helt nya gerilla: flashmob.Den andra byrån var en av USA:s största. Den enda anledningen till att jag ville praktisera där var för att det ryktades om att de varje dag vid klockan tre kom ut med en serveringsvagn full med godis till alla kreatörer. Läsk, godisremmar, hårda karameller och chipspåsar i miniformat. Allt godis var gratis och man fick ta hur mycket man ville. Jag tyckte det lät makalöst. För mig sa det allt om reklambranschen: att det var en arbetsplats där vuxna fick vara barn. Eller bättre än så - det uppmuntrades! Under hösten berättade jag för alla jag träffade om den stundande godisvagnen. Det här var 17 år sen. Det är konstigt med minnet, för jag har ingen aning längre om den där vagnen faktiskt existerade eller inte. Jag hade drömt upp den så tydligt i mitt inre att nu efteråt vet jag inte vad som var fantasi och vad som var verklighet. När jag tänker tillbaka på min praktik i New York hösten 2006 ser jag den där silvervagnen skjutsas runt mellan cubicles: jelly beans i glasburkar, kanderade popcorn och glansiga herseysbars. Det är ett underbart minne.
