God morgon. Jag skriver detta på ett tåg från Göteborg till Stockholm. Klockan är 17.36 och vi är någonstans i utkanterna av Västerås. Sitter och funderar på vad jag ska äta till middag genom att gå igenom hyllorna i mitt kylskåp i huvudet. Någonting med svartkål blir det helt klart. Lime. Kanske tomater. Och annat. I en tortilla. Tacos alltså. Detta är ett brev från dåtiden så tacos kanske det blev. Känns alltid olustigt att skriva om en framtid som för mig inte hänt än men som hänt när inlägget publicerats. Tänk om jag inte alls åt tacos utan är död nu. Det kanske sprang en älg framför tåget och allt blev fel. Jag kanske ramlade i trappan på Centralen när jag skulle från tågspåren till tunnelbanan. Jag kanske blev påkörd när jag gick över Folkungagatan från Medborgarplatsens tunnelbana. Ingen vet. Än. Utom ni, som lever i framtiden. I alla fall. Måndag. Vecka 37. Den här veckan är det uppstart för tv-serien. Det skulle egentligen varit förra veckan men folk var förkylda. I tre heldagar ska vi ses utan att skriva, bara bygga upp det universum som Allt som blir kvar ska bo i. Vad lyssnar karaktärerna på för musik? Var tycker de om att dricka öl? Vilken väg tar de till jobbet? Vilket är deras favoritväder? Vad drömmer de om, vad längtar de efter och hur är deras föräldrar? En hundraprocentig drömvecka ska jag ha alltså. Kan inte tänka mig något roligare. Utöver det fyller min yngsta lillebror tjugofem, jag ska på cellprovtagning (påminnelse till er att alltid gå på era kallelser!), Petra fyller år och på fredag kommer min pojkvän till Stockholm. Tur ❤️ image source
