I torsdags var det äntligen en dag som jag och tre andra personer väntat på i flera månader. Det var dagen vårt DNA skulle avslöjas. Men först! En vanlig arbetsdag. Bar klänning från Lindex från förra året. Den är så gosig. Efter jobbet gick jag till sybehörsaffären på St. Paulsgatan för att välja nya knappar till en vinterjacka. Så många val. Efter att ha stirrat på knapparna i tjugo minuter hamnade dessa i en topp tre. Det blev den blå med lite dimmigt längst in. På kvällen svidade jag om. Glittershorts från Maje, lackskärp från Sezane, topp i 100% siden från Stories. Min mamma var barnvakt till Didrik. Jag och Björn promenerade in mot stan. Så mysigt och vackert i Gamla Stan nu på kvällarna tycker jag.Det är det i och för sig alltid. Började med en fördrink på Teatergrillens bar. Vid klockan sju träffade vi Jack och Petra på Teatergrillen för en DNA-middag. Petra och Björn skulle se om de var släkt (jag tycker de är så lika??!) och jag och Jack (som är mitt enda helsyskon) skulle se var vi härstammade från. Först beställde vi mat. Jag tog en pelle janzon som förrätt och kåldolmar med hjort och trattkantareller till varmrätt. Björn beställde kött från silvervagnen. Då får man show. En annan show: dags att öppna våra DNA-resultat. Vi använde Ancestry, men man kan nog använda vilken tjänst som helst. I slutet av sommaren beställde vi test som man spottade i och skickade iväg. Våra resultat anlände ett efter ett. Men vi hade alla sparat dem för att öppna exakt samtidigt på denna DNA-middag. Reslutat: 74% svensk. Från mammas sida: Småland (min gammelmormor bodde granne med Astrid Lindgren om ni minns)Från pappas sida: Norrland och svensk-finska gränsen.15% finsk. 2% norsk, 3% tysk, 4% dansk, 1 % ashkenazisk jude (en procent som jag inte delade med min bror, som istället fick den procenten i Nederländerna) Såhär skrev jag i bloggen i februari 2019 när jag var och föreläste i Jakobstad i norra Finland.Tydligen var det mina egna gener jag kände :DJag är 15% finsk och de femton procenten är enbart svensk-finska gränsen och sápmi (nordsamisk). Hälften av mitt svenska DNA (min pappas sida) är också i de delar av Sverige som är i sápmi-delarna. Vi firade vår nya kunskap om vårt historiska arv med en flaska rödvin och underbar mat. Petra och Björn var tyvärr inte släkt. Kul med konceptuell middag! Bad Björn ta ett foto på oss efteråt när vi fått resultaten : )Tycker framförallt att det finska och sápmi-arvet säger en del om mitt utseende. Att ansiktet är så runt, ögonen brett isär och formen på min näsa. Har ofta fått frågan genom livet om jag är rysk, östeuropé, finsk. Svaret var helt enkelt ja, litegrann av mig. Avslutade kvällen med en drink på Konstnärsbaren, så som alla kvällar bör avslutas.
