Annons
Annons

saker som är pinsamma.


 

hej


Tycker du saker är pinsamma?

Nej, inte egentligen. Ju äldre jag blir desto mindre bryr jag mig liksom om vad folk tycker. Det mesta går att skratta bort eller vifta bort. Har märkt att folk i överlag mest bryr sig om sig själva och kommer knappt ihåg vad som hänt utanför det. Kom ihåg det när ni skäms över något! Folk bryr sig inte! De glömmer.

Annons


Vad skäms du för?

Jag kan skämmas över att jag ibland när jag är ute och kanske är lite full kan bli så OLIDLIGT pepp och vill liksom vara allas bästa kompis. Kan prata prata prata prata tills jag typ går av och dagen efter kan jag bli så oerhört stressad över att jag sagt något weird? Då får jag skamsköljningar och börjar skratta generat utan att jag ens tänker på det.

Kan också bli trött på mig själv att jag är så insektsrädd. Sitter aldrig rakt på gräs i längre stunder, står upp och äter om man är i en skog och skulle aldrig typ lägga mig och vila på någon äng eller något? Kan inte heller sitta på såna där dagisparkbänkar som är utplacerade utomhus på fikaplatser pga kryper alltid runt spindlar under bordsskivan. Kan heller inte sitta i båtar om inte någon undersökt att dom är spindelfria. Detta är ett drag hos mig själv jag kanske inte tycker är pinsamt, men i alla fall ovärdigt. Tur att jag bor bland cement tänker jag ganska ofta.


Vilka situationer gör dig obekväm?

Män som går igång på att hetsa fram att kvinnor ska känna sig obekväma i situationer och samtal. Detta händer tyvärr relativt ofta om ni tänker på det faktiskt. Och kom ihåg you guys – du behöver aldrig sitta och förklara dig när någon ställer dig mot väggen, vad det än handlar om. Gå bara därifrån. Detta har tagit år för mig att fatta.


Säg något pinsamt du gjorde nyligen.

I somras när jag hamnade på efterfest med Jonas Lundqvist och blev så starstrucked att jag frågade honom om jag fick mima en av hans låtar inför honom. Han ba ”visst”. Och sen gjorde jag det? Gud. Vem är jag


Vad tyckte du var pinsamt som liten?

Allt. Från att jag var cirka 11 till 17 (sedan blev det lite bättre varje år) tyckte jag verkligen allt var pinsamt.
Jag kunde ligga och vrida mig i sängen av ÅNGEST över att jag bara var typ tolv och hade så långt kvar att leva – vilket innebar att jag kunde ju bara gjort en bråkdel av alla pinsamma grejer hittills.

Exempel på grejer jag tyckte var pinsamma:
Att vänta på någon, att ha blå skoskydd på mig, att gå ensam genom skolkorridoren, att ha gympakläder på mig, att ha nya kläder och någon frågade om de var nya (ljög alltid och sa nej, fick panik om de skulle känna sig obekväma med att behöva ljuga om de inte tyckte de var fina) så fort min mamma ropade på mig offentligt, att prata med folk med ännu lägre status än mig själv, ha en hårbubbla i håret om man hade håret uppsatt, att ha svarta tröjor (hade mjällskräck), att lyssna på fel musik i hörlurar och någon kanske hörde (lyssnade alltid lågt bland folk), att jag inte hade bröst, att snubbla mitt på gatan, att jag var okysst, om läraren läste upp något man skrivit inför klassen, att ha föredrag om det bara satt killar på främsta raden, att ta en extra portion mat i skolmatsalen (hade kompisar som fick ta åt mig under hela skolgången, till och med i trean i gymnasiet), äta varmkorv inför folk, äta banan inför folk, att vara nyklippt (samma anledning som med nya kläder) MED MERA. Var ett underbart barn :/


Ett tips om man vill komma över sin pinsamhet?

Berätta om händelsen/grejen med en kompis! Det är så skönt att dela med sig och ”skaka av sig” skämmigheten. Då försvinner det så mycket fortare!

 

.

Translation. The list about embarrassing moments.

(0)
(0)
(0)
29 kommentarer | Translate
 


Annons


SENASTE NYTT FRÅN ELLE.SE



 
 


Annons

Laddar