Nu är det dags för er att få följa med på min poddvecka igen. Jag gjorde ju ett sånt här inlägg i februari som många gillade, så vi kör igen! Dessa avsnitt har jag lyssnat på måndag till fredag den här veckan: MÅNDAG ▷ Alex & Sigge - Nördar & smittbärare A&S podd var en dag försenad så jag lyssnade på den på måndagen istället för fredagen. Alex var sjuk med influensan (STACKARS ALLA som drabbats av den). Förstår dock inte grejen med att spela in en podd när någon är sjuk i influensan faktiskt. Känns det inte som någon nutida orimlig principgrej som inte gynnar någon? Jag tillhör då gruppen som anser att sjuka ej ska jobba. För att det är viktigt att vila. För att det är otrevligt att smitta andra för den delen också. Obs, ja jag vet att alla inte kan detta. Men hoppa ett poddavsnitt eller köra en repris kan man faktiskt. Särskilt i influensa. ▷ Schulman Show - Bianca Ingrosso Lyssnade sedan på när Bianca Ingrosso gästade Schulmans Show. Jag gillar henne, hon har en så bra komisk tajming. Avsnittet fick mig att tänka på den där instagramposten Cissi Wallin skrev om influencers, som också blivit rätt omskriven och diskuterad senaste veckan. Bland annat av Underbara Clara och Lady Dahmer. Spontant kan jag bara känna att man ändå blir rätt trött när ett helt yrke dras över en kam. Men framförallt: paniken jag känner hur dåligt minne folk verkar få när de fyllt 30? Alltså - när jag var tonåring var det kanske popartister som var dåtidens influencers. Och snacket gick likadant då, vad tillför dessa plastiga popidoler för nåt? Jaaa. Vissa kanske ingenting. Andra jättemycket. Världen har alltid sett ut så att vissa är politiska och andra inte men kända ändå. Och alltid har det funnits plustrettioåringar som förfasats kring detta. Ärligt? Jag läser massa bloggar och följer massa instakonton som för en kamp, och massa som inte gör det alls. Men man måste faktiskt inte det. Det kommer aldrig vara så att alla gör det. Och det kommer fortfarande vara så att de är kända ändå. Det stora problemet är folk som glömmer. Som inte minns hur det var. Som förfasas över nu:et. Men nu:et är likadant som då:et, bara mindre vagt i kanterna. Snälla kan alla bara försöka minnas sitt liv? Det är allt vi har. Annars blir vi alla bara skruttiga gubbar som säger att det var bättre förr. ▷ Mellan Raderna - Highly insensitive people Sedan lyssnade jag på bokpodden Mellan Raderna. Blev mycket taggad på boken Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer. Hon var Sveriges första undersökande reporter i början av 1900-talet och verkar varit kick-ass. TISDAG ▷ Lundströms Bokradio - PO Enqvist och smärtan På tisdagen lyssnade jag på en intervju med författaren PO Enqvist. För två år sedan fick han en stroke och kämpar nu med sitt språk och sina ord. Tyckte om denna intervju. Detta var så fint: "Om du tittar på mina böcker så har jag väl skrivit 15 romaner, mellanrummet mellan dom 15 romaner är en förfärlig tystnad. Den är inte kreativ, den är bara tyst. Det fyller så stor del av mitt liv, tystnaden mellan de få kreativa ögonblicken, att man borde haft ett annat yrke. Det är jobbigt, att inte skriva." Gillade även när den superseriösa intervjuarrösten sa: "Po Enqvist tar ett bett av en bulle innan han fortsätter" Så fint på något vis? I slutändan är vi ändå alla bara människor som äter bullar. ONSDAG ▷ Fördomspodden - Amanda Schulman En favoritpodd jag har är tillbaka med en ny säsong! Hurra! Detta om någon missat är alltsa en intervjupodd med fördomsantaganden där gästen får säga om de stämmer eller inte. Detta avsnitt gästade Amanda Schulman. Jag och Amanda betonar saker på ett liknande sätt, det slår mig ofta när jag lyssnar på henne. Och får höra av andra ibland också. Inte för att våra röster egentligen är lika, men det finns något i våra uttal som vi delar på pricken. TORSDAG. ▷ Språket - Vilket vidunderligt vidunder Lyssnade på veckans avsnitt av Språket i P1. Lärde mig att man kan säga "knapra in på nån" när man håller på att vinna poäng i tävling. Alltså som att man liksom knaprar in på den andre som om den vore ett kex. Det var nåt nytt. FREDAG ▷ Alex & Sigge - Hamnstad Avslutade min poddvardagsvecka med senaste avsnittet av Alex & Sigge. De pratade om PO Enqvist vilket kändes så tillfredsställande att de tog upp den podd jag hade lyssnat på i början av veckan. Som att cirkeln var sluten, blogginlägget är här med slut liksom. Sigge berättade också att han ska flytta utomlands. Så tacksam att jag är i Paris när jag hörde det där, annars hade jag typ inte stått ut med min avundsjuka. Det där - exakt det där - att bara kunna dra, det är nog målet med mitt liv. Att leva med någon som också vill se världen mer än bara kortare semestrar. Som vill resa iväg och bo någonstans, lära känna nya människor, handla i nya mataffärer, fastän man är över fyrtio. Dessa fåniga små månader av utomlandshäng som jag ger mig själv om året sedan jag flyttade från New York kommer snart inte hålla mer. Jag måste bo utomlands igen, fler gånger till i livet. Hoppas om inte alltför lång tid. ?
