Klockan är 19.16, det är söndag. Detta inlägg tidsinställs till 05.00 måndag. 05.00 tidsinställs alla inlägg, men det har ni kanske koll på. När jag senast var i Tokyo var det så förvirrande när jag skulle tidsinställa eftersom tiden ligger så mycket framåt där. Var det måndag eller söndag här eller i Sverige eller är det något annat upp-och-ner? Ingen vet. Jag tänker på Tokyo minst en gång om dagen. Jag tänker på låga trähus, körsbärsträd, gågator och små små lastbilar som tuffar omkring. Och neon och tonkotsuramen och doften av socker när man kliver upp ur Harajuku Station. Om jag känner i bröstet att om man bara fick önska en enda sak, då vore det att flytta dit. En liten stund. Tre månader skulle gå bra. Jag och Björn och Didgeridoo drar, tar vårt pick och pack och säger sayonara, hyr ut Gamla Stan, lämnar vinterjackorna hemma och flyttar till Japan. Då kanske vi bor i en ljus lägenhet i Daikanyama med många träd utanför och ett kaffeställe i närheten där vi snart är stammisar. Didrik lär sig fler ord på japanska än jag någonsin kommer kunna och på söndagarna beställer vi varm udonsoppa på en liten bakgata, alltid samma bakgata. Vi tar tåget till Kyoto och ön där alla kaniner bor. Vi besöker berg och maidcafés, dricker dyr japansk whisky och äter efterrätter i jello och grönt te. Och ni? Ni följer med såklart.Innan 2026 kommer det ha hänt. Så måste det va.
