Dags för den årliga boktopplistan. Tjugotvå böcker blev det 2020. Nitton romaner, två seriealbum och en fackbok. Som vanligt är böckerna länkade till längre reflektioner. Vill du läsa mer om mina tankar kring en bok är det bara att klicka på länken. Obs att listan är väldigt jämn. Samtliga böcker höll en kvalité jag uppskattade. Utom möjligen de sista tre.. Nu mot topplistan: PLATS TJUGOTVÅ. The Ballad of Songbirds and Snakes av Suzanne Collins Romanen är en prequel till böckerna om Hungerspelen och utspelar sig 64 år innan Katniss Everdeen kommer in i bilden. Bokens huvudkaraktär är Coriolanus Snow, det vill säga mästerskurken och presidenten av Panem 64 år senare. Det finns många problem med den här boken. Först och främst är den för lång och för långsam. Men den stora missen med den här boken är huvudkaraktären, Coriolanus Snow. Han är inte genomarbetad och blir därför aldrig trovärdig. PLATS TJUGOEN. Rodham av Curtis Sittenfeld En skönlitterär roman med en kittlande plot: Hur hade Hillary Clintons liv tett sig om hon inte gift sig med Bill Clinton? Jag gick in i den här boken med rätt höga förhoppningar. I slutändan känns det nästan som att jag blivit lite lurad. Det är som att ha läst en snusförnuftig självbiografi skriven av en politiker istället för en skönlitterär roman.. PLATS TJUGO. Kartan och Landskapet av Michel Houellebecq Boken handlar om konstnären Jed som målar av kända personer. Efter sitt internationella genombrott tycks han plötsligt befinna sig mitt i sina egna konstverk, omgärdad av Frankrikes elit där alla bär på ett mörker. Den här boken är… väldigt fransk. Recensenter älskade den men själv är jag tacksam över att jag slipper följa Jeds liv ännu en månad. För att summera med ett ord: tråkig. PLATS NITTON. Strega av Johanne Lykke Holm En apokalyptisk roman med övernaturliga element. Handlar om 8 unga kvinnor som jobbar på ett hotell där ingen någonsin checkar in. Under sin lediga tid röker de cigaretter, dricker söt likör och promenerar omkring på ägorna Strega är en fest i adjektiv och beskrivningar av vackra ting, som om författaren förväntansfullt radat upp sin finaste samling snäckor inför en. Det är teatralt, rätt pretentiöst och blommigt. Boken växer allt eftersom, även om semestertålamodet är behövligt. PLATS ARTON. Hur mår fröken Furukura? av Sayaka Murata Om en kvinna som i 18 år jobbat i samma närlivs. I butiken där hon frontar varor och håller ordning bland risbollar och nudlar hittar hon sitt sammanhang. En egendomlig och lättläst historia om utanförskap och om att vara annorlunda. Väckte en del frågor i mig om hur Japan behandlar människor med diagnos, även om boken inte direkt går ner i något djup kring detta. PLATS SJUTTON. Vardagar av Ulf Lundell Lundells dagboksanteckningar från 2017. I längre löpande text och i kortare avhuggna meningar funderar han kring kreativitet, ensamhet, klimatet, krigen, politiken, vintern och åldrandet. Även om jag är trettiofem år yngre än Ulf Lundell kunde jag känna igen mig i många av hans tankar. Vi är ju båda människor, bara födda i lite olika tider. Men på 630 sidor är det en nästan obscen mängd loggboksliknande betraktelser kring fågelarter, väder och daterade nyheter han läst för dagen. En bok att läsa parallellt med andra böcker tror jag, så inte Lundell tjatar hål i ens huvud. PLATS SEXTON OCH FEMTON. Livet är inte alltid Hawaii och Det förlorade paradiset av Harry Anderson Två seriealbum som handlar om den lite vilsna tjugotvååriga Harry som släntrar runt i Stockholm och drömmer om att komma in på konstskola. Men han är alltid kvar på festen till sist, vaknar upp på random platser dagen efter, slår sig och sårar sina vänner. Harry Anderson skriver sorgligt, ärligt och roligt om vägen fram till att erkänna ett missbruk. PLATS FJORTON. Klåda av Ellen Strömberg I 40 nätter följer vi en sömnlös kvinna med hud som kliar. En intensiv roman även om den i huvudsak utspelar sig i någons säng. För varje natt vecklar historien ut sig och likt en deckargåta sprider sig Rebeckas eksem över kroppen. PLATS TRETTON. Jackie av Anne Swärd Jackie utspelar sig en sommar under slutet av åttiotalet. Jackie är 19 år, nyinflyttad till Stockholm och träffar en tio år äldre man. Sakta men säkert krymper historien, emotionellt – men också geografiskt. Snart rör de sig enbart i den stadsdel han bor i. Sedan PANG, det första slaget. Historien ligger kvar i mig som ett obehag när jag inte är i den och de sista kapitlen läser jag med fullt fokus. Skulle säga att Jackie kanske var något framtung, men kanske behövde den också vara det för att bli mer effektfull sedan. PLATS TOLV. Sändebudet av Yoko Tawada En dystopisk roman som utspelar sig i Japan efter en stor onämnbar katastrof. Åldrandet så som det ser ut i vår värld tycks ha upphört – istället verkar gamla människor kunna leva hur länge som helst och barn är så svaga att de knappt kan gå. Sändebudet är en fantasifull och vemodig berättelse om att försöka hitta lugnet i sakernas tillstånd. Hur ska man annars göra? PLATS ELVA. Fjärilsvägen av Patrik Lundberg Patrik berättar sin mammas livshistoria. Det börjar i LP-skivor med Elvis Presley och det slutar i nutid med diabetes & panikångest. Patriks mamma är 67 år när hon dör, utarbetad och sjuk. I Fjärilsvägen blir Birgitta Lundberg en symbol för något större. Hon blir ett exempel på klassamhället. Tyckte ni om Patriks sommarprat från i år ska ni läsa denna. Jag vill rekommendera den till er andra också. Patrik är min vän och delar kontor med mig som ni vet, och jag har läst alla hans böcker. Men denna hade verkligen något extra. PLATS TIO. Överlevarna av Alex Schulman Om tre bröder som åker till sin barndoms torp för att sprida sin mammas aska. Bröderna har glidit ifrån varandra på senare år men på torpet blir de plötsligt små igen och minnen kommer tillbaka. Vissa svårare att bära än andra. Det här en obehaglig bok. Både själva upplösningen men också i det fysiska. Alex Schulman beskriver grafiskt hur det är att vara en ung pojke och den gränslöshet och skitighet det innebär. Mammans oberäkenlighet är träffsäker. PLATS NIO. Klubben av Matilda Gustavsson I november 2017 i samband med #metoo publicerade journalisten Matilda Gustavsson reportaget om ”Kulturprofilen” i DN. Är man det minsta nyfiken på Jean-Claude Arnault och hans kulturinstitution Forum är denna bok minst sagt bladvändig. Och framförallt gör den sig särskilt bra som ljudbok! PLATS ÅTTA. Dagarna, dagarna, dagarna av Tone Schunnesson Om Bibbs, en B-kändis, realitydeltagare & influencer som blir utkastad av sin pojkvän och glider runt på Stockholms gator och försöker fatta vem hon är och var hon hör hemma. Romanen utspelar sig under ett par dagar och är skriven som i en klaustrofobisk baksmälla. Boken är som ett göttigt avsnitt av en bra tv-serie strösslat med Tones språk som nästan är fysiskt i sin direkthet. PLATS SJU. Den sista sommaren av Gianfranco Calligarich I Italien är detta en kultbok. Den gavs ut 1973 i 17 000 exemplar som sålde slut på en sommar. Nu för första gången på svenska. Boken handlar om en ung man som reser till Rom i början av 1970-talet för att söka jobb men istället lever la dolce vita. Han kör omkring i sin gamla Alfa Romeo, dricker champagne och umgås Roms kulturella elit. Tyckte mycket om att få befinna mig i Italien en stund. Särskilt i Rom på sjuttiotalet! Boken fick mig att tänka på verk som filmen Call me by your name, Hemingways Och solen har sin gång och Sagans Bonjour Tristess. PLATS SEX. En stund är vi vackra på jorden av Ocean Vuong Boken handlar om Little Dog som växer upp med sin vietnamesiska mamma och mormor i Connecticut i USA. Båda kvinnorna bär på traumatiska minnen från Vietnamkriget. Under uppväxten portioneras berättelserna ut för Little Dog och två mörka livsöden flätas fläckvis fram. Ocean Vuong debuterade som poet och i En stund är vi vackra på jorden är det framförallt hans språk som driver historien framåt. Det är så väl avvägt, lent och fjärilsvingelätt. PLATS FEM. Samlade verk av Lydia Sandgren Handlar om förläggaren Martin Berg som snart ska fylla femtio år. Läsaren får följa hans liv från tidigt åttiotal och framåt. När Martin är 35 år försvinner plötsligt hans hustru spårlöst och allt hon lämnar efter sig är ett kort brev. Jag läser som ni vet mycket svenskt och nyutgivet och det här är verkligen nåt eget. En helgjuten historia som sitter som en smäck. Många lager, utmejslade karaktärer och ett mysterium laddat med sorg, svek och längtan. Årets augustprisvinnare i skönlitteratur. PLATS FYRA, Sen for jag hem av Karin Smirnoff Den tredje och sista delen i trilogin om Jana Kippo. Wow vilken läsupplevelse de här böckerna har varit. En av de större i mitt liv tror jag faktiskt. Vill gratulera alla som har detta framför sig. PLATS TRE. Den högsta kasten av Carina Rydberg En självbiografisk roman som fick mycket uppmärksamhet när den kom ut för tjugotre år sedan och som betraktas som kultförklarad. Romanen handlar om Carina som trettiotvååring. Hon är redan erkänd författare men har drabbats av skrivkramp. Hon hänger på sitt stammishak PA & Co varje kväll och gör av med förskottet hon har fått av förlaget. Då, när romanen kom ut, blev den kritiserad över hur Rydberg hängde ut människorna i sin omgivning. Men den som hängs ut på riktigt är Carina tycker jag. Männen finns i periferin genom Carinas blick. Men Carina själv är där på varje boksida, med bröstkorgen vidöppen. Söker du en välskriven roman för att kicka igång ditt läsande är denna perfekt. PLATS TVÅ. Lärarinnans sång av Vigdis Hjorth Lotte arbetar som lärare i dramatik. När en sistaårsstudent på konsthögskolan frågar om hon vill medverka i en dokumentär om skolans lärare tackar hon ja. Med en kamera efter sig tvingas Lotte plötsligt se sig själv utifrån. Det får henne att söka sig inåt och fundera på vem hon egentligen är. Det hon tvingas möta är inte något hon tycker om. Inte något hon tycker om alls, faktiskt. Hjorth lyckas skapa en hårdkokt deckarstämning trots brist på både mord och poliser. I ett kusligt existentiellt dunkel plockas Lotte isär. Till slut kan hon inte längre skilja på om hon beter sig annorlunda för att hon dokumenteras, eller om bara levt omedveten kring sig själv tidigare. Mycket bra. PLATS ETT. Ett år av vila och avkoppling av Ottessa Moshfegh Ett år av vila och avkoppling handlar om en tjej som tröttnar på hela jävla skiten. Och med hela jävla skiten menar jag livet. Hon sätter sina räkningar på autogiro och bestämmer sig för att gå i ide i ett år. Hon ska sova bort hela året. Att läsa den här boken är nästan som att befinna sig i ett vakuum. En underbar bok om att bara vilja försvinna och att faktiskt kanske lyckas göra det. Tidigare: Topplistan över 2019 års lästa böcker. Topplistan över 2018 års lästa böcker. Topplistan över 2017 års lästa böcker. Topplistan över 2016 års lästa böcker.
